— 200 — att Gaston dog helt plötsligt, efter att ha mottagit ett bref från sin bror. — Tror ni då på ett mord? — Personer, som velat lönnmörda mig, kan jag tilltro allt. Stölden, min käre vän, är nu blott en sak af underordnad vigt, och om det blott vore tal derom, kunde jag straxt gå till domaren och begära en häktningsorder på honom. Prosper. hade stigit upp med ögon strålande af hopp. — Ni vet således . . . Är det möjligt? Fb — Ja, jag vet både hvem som lemnat nyckeln och ordet. — Nyckeln! . . . det var måhända herr Fauvel. Men ordet ... — Ordet! Det har ni sjelf förrådt, olycklige. Ni har glömt det, icke sannt. Men Nina Gipsy har lyckligtvis haft bättre minne än ni. Kommer ni ihåg, att ni två dagar före stölden superade tillsammans med fru Gipsy, Lagors och två af edra vänner? Nina var vid dåligt lynne, och vid desserten förebrådde hon er att ni inte älskade henne. — Ja, nu minns jag det. — Men vet ni hvad ni svarade? — Nej. — Ni sade till Nina: Cdu gör orätt i att förebrå mig, att jag icke tänker på dig, ty i detta ögonblick är det ditt älskade namn, som bevakar min prinoipals kassa.s