Dagens Nyheter – 14 april 1870, sida 1

Om beredning af kalksocker. Uti den kortfattade redogörelsen för landtbruksakademiens sednaste sammankomst nämndes några ord om professor Bergstrands anförande angående hvitbetors beredning till kälksocker. Uti professor Arrhenii lilla skrift: Om odlingen af hvitbetor, af hvilken fjerde upplagan i dessa dagar utkommit, finna vi en utförligare beskrifning om sättet för kalksockrets beredning, och taga vi oss friheten att här återgifva densamma: Betorna tvättas och rifvas på vanligt sätt, hvarefter den utpressade saften uppvär mes till kokning under tillsats af något kalkmjölk. Man förfar härvid alltså på det Vanliga sättet vid växtsafters klarning medelst kalk, och uppvärmningen fortsättes tills de utfällda flockorna fullständigt afskilt sig och saften blifvit klar samt antagit en något brungulaktio färg. Till saften eftor 100 skålp, betor använder man omkring 0,5 å 0x:a Skålp, austik eller osläckt kalk, Så länge Säf on har en grönblåaktig färg och ej visar ig. fullkomligt klar eler lätt i sig får, flockorna, måste fortfara, Härefter kas vätskan genom en tit silduk af ylle Bller filtväf, och den sålunda klargjorda Vsningen inkokas under omröring till närmare sirapstjocklek eller till dess. vätskans specifika vigt, undersökt genom. en yanlig areometer, visar 1,20 å 1,35 eller ,motsvarande 303 329 Beaumåe. Sedan sockerlösningen. fått afsvalna. till den omgifvande luftens temperatur,,inröres i vätskan nysläckt kalk, hvarvid kalksocker omedelbart uppstår och bildar -en hård massa, liknande mer eller mindre hopgyttrade gruskörn af hvit eller gulgråaktig färg. Det kärl, hvari kälksockerbildningen verkställs, kan förfärdigas af trä eller ock af jörnplåt, som bör vara. till formen cirkelrundt och. försedt med ett lock, genom hvars midt löper en vertikal axel med flera horisontela ärmar. Kalken bör helst vara nysläckt och finfördelad till ett torrt pulver. Man kan låta den nedskakas i kärlet, ungefär på samma sätt som eger rum med säden i en vanlig qvarnskruf. — Det är af vigt, att omrörarenlikformigt utbreder och inblandar kalken i soekerlösningen, emedan den eljest kan sammanklibba sig till större flockor, hvilka omgifvas af ett lager kalksocker, meon inuti bestå af hvit mjölartad kalk, som ej kommit irberöring med sockervätskan. Man fortsätter med in. rörandet af kalk, tilldess utsefär hälften af