terna en temligen dryg ersättning åt hrr postförvaltare för deras bestyr med tidningarne. Denna ersättning utgör enligt nu gällande bestämmelser i vissa fall ända till trettio procent af tidningens prenumerationspris. Och i följd af annan anordning straxt efter 1823 års riksdag ingår denna ersättning icke till postverket, utan tillfaller posttjenstemännen, så att postverket är förhindradt att på ändamålsenligt sätt använda och fördela den från tidningarne härflytande inkomsten. Det är hög tid att låta denna orättvisa, denna oegentlighet upphöra och att återgå till den rätta vägen. Generalpoststyrelsen har insett detta och i sitt till regeringen afgifna förslag till allmän poststadga anvisat utväg att ordna tidningarnes ekonomiska förhållande till postverket på ett rättvist och ändamålsenligt sätt. Med stöd häraf och i enlighet med generalpoststyrelsens skrifvelse den 25 augusti 1869 med öfverlemnande af förslag till allmän poststadga tillåter jag mig vördsamt föreslå: att åliggandet för tidningsutgifvare att låta förse sina blad med bevillningsstämpel må upphäfvas ; att det för tidningar, som genom postanstalt reqvireras bestämda postarvode, icke längre må erläggas; samt att, i stället för dessa båda afgifter och i enlighet med 22 72—74 af ofvanberörda förslag till allmän poststadga, en enda afgift, utgörande i allmänhet 20 proc. af hvarje tidnings eller tidskrifts prenumerationspris, men endast 10 procent för tidskrift, som utkommer mindre ofta än en gång i veckan, må af postverket uppbäras för hvarje genom detsamma befordradt exemplar. ann AA Nr TR re a AL DN ey hn RN