Dagens Nyheter – 6 april 1870, sida 2

att tillrättaskaffa den brottslige; men hur skulle han finna honom. Förtviflad, men icke modfälld, begaf han sig: på väg till. sinböstad. Tusen oroliga tankar trängde sig in på honom. Hvad Hade väl försiggått under de nio dagar, han, värit: liksom. utstruken-ur de lefvandes antal? Han visste :ingonting. Tystnaden i-den ensliga cellen är lika förfärlig . som! grafvens: Hamn gick -långsämtgenom-gatorna med sänkt hufvud, undvikande de mötandes blickar. Han, som varit så stolt, lärde nu att kännas menniskornasförakt... .Då han: närmade sig, såg han ansigten antaga ett främmändej iskallt uttryck, samtalet afstannade. Hvarje hand drog sig: tillbaka; då -han utsträckte sin. Om Han ändå. haft en vän! Men hvem: skulle vil tro honom, då: hans egen far; det sista stödet i nöden, icke-hade velat det: Och -så kom tanken: på Nina: Gipsy. Han hade aldrig älskat den. stackars flickan. Ja, det fanns ögonblick, då-han snarare hade hatat henne, men nu. kände han att han var älskad af henne, nu var han säker påj att-hon: icke skulle: -tviflapå: hans: ord. Hanswvisste, att qvinnan är stark i sin tro, och att hon är trogen i olyckan, äfven om det: icke är så i lyckans dägar. Då han framkom till sin. bostad vid Chaptalgatan, stannade han ett ögonblick, innan han gick in. Portvakten uppgaf ett rop af glädje, då han såg honom. — Nå, der är ni äntligen; ropade han, jag