Dagens Nyheter – 6 april 1870, sida 2

Händelser och förhållanden i utlandet. Veckoöfversigt. I Preussen har man för närvarande temligen stora anledningar till allvarliga bekymmer. Den rörelse, som pågår i Sydtyskland och hvilken är riktad mot det preussiska militärväldet, låter minsann icke leka med sig. Hvad beträffar Wirtemberg, har sinnesstämningen derstädes, i stället för att lugnäs; ytterligare upphetsats genom det nyligen skedda ministerombytet. Folkpartiet har insett att de trenne nya ministrarne äro ännu mera preussiskt sinnade än deras företrädare; och partiets centralutskott har med anledning häraf utfärdat en i skarp ton hållen proklamation, hvari ministerförändringen betecknas såsom ett hån mot folkets hundratals gånger uttalade vilja. Också har den allmänna vreden nödgat kabinettet till eftergifter. IT Wurtembergs officiela tidning för den 28 Ymarsgläseb en ministeriel kungörelse, uti hvilken bebådas följande förändringar i försvarsväsendet: först och främst skall liniens formations-styrka inskränkas öch fekryteringen minskas. Tjenstetiden bestämmes efter det lägsta mått. som kan medgifvas. Dessutom skola lättnadar i köntroHföresktifternainföras. : Ministerön ytträr vidare, att-en inskränkning i legoväsendet ännu är föremål för öfvervägande, och att regeringen fordrar såsom en konstitutionel rätt, att dess propositioner skola behandlas på författningsenligt sätt. : I Bäjern är stämningen mot Preussen och militarismen ingalunda mildare än i Wurtenberg. Ja, man kän säga att hos hela tyska folket, i norr såväl som i söder, för nätvarande råder ett starkt missnöje, hvilket litet hvarstädes gifver. sig luft öfver den tunga militärbörda, som, tack vare den preussiska eröfringspolitiken, blifvit detsamma pålagd. Genom det förslag till senatsbeslut, som af Emile Ollivier framställdes den 28 mars med anledning af kejsafens förut bekanta bref, blir lägstiftande makten delad mellan senateh, kejsaren och lagstiftande församlingen. I öfverensstimmelse härmed skola alla de paragrafer i författningen upphäfvas, på hvilka senaten hittills grundat sin rätt att ensam-afgöra åtskilliga ärenden. Senaten skall kunna taga initiativ till lagar; dock skola alla be skattningsfrågor först behandlas af lagstiftande församlingen. Scnatorernas antal fårickeuwppgå till mer än två tredjedelar af de deputerådes aötal, hvilket för närvarande utgör omkring 300; men:i denna beräkning ing icke de medlemmar af senaten, som:på grundcaf sin personliga ställning der hafvå säto-och stämma. Kejsaren skall icke kunna utnämna flera än tjugu senatörer om året. Hvad som efter dessa förändringar tvarstår af 1852-års författning skall endast genom en af kejsaren föranstaltad omröstning kunna rubbas. Författningens grundbestimmelser blifva sålunda reducerade till fem punkter, hvilka en öfficiel tidning angifver på följande sätt: 1:0) tronen går i arf inom farhiljen Bonaparte; 2:0) ministrarne utnämnas af kejsaren och äro ansvarige på en gång inför honom och kamrärne ; 3:0) statsrådet, som skall förbereda-och utarbeta lagförslagen bibehålles;4:0)lagstiftande församlingen väljes genom allmänna val efter hu bestående system; och 5:0) senaten väljes af kejsaren bland landets mest ansedda män. -— Napoleon anser sig sätta kronan på sitt reformarbete genom de inhedgifter som detta senatskonsult innebär; han tror sig icke behöfva gå längre. Men ännu återstår ofantligt mycket, innan verket kan sägas vära fullbordadt. Kejsaren är lika beroende som hvarje annan af omständigheternas makt. -Hanchar en gång gifvit sig ut-på det öppna hafvet, och han skall mot sin viljadrifvas. af den oemotståndliga vinden tum för tum framåt mot-ett mål, ännu aflägset och vid den äfventyrliga färdens anträdande långtifrån anadt. Redan nu, innan de tillämnade ändringarne i författningen hunnit blifva lag, spåras tecken till ökade fordringar. En korrespondent-i Paris -skref den 30 dennes till Köln. Zeitung: Ministeren lärer icke kunna. annat än tillstå för sig sjelf att -senatskonsultet af den politiskt intresserade allmänheten (den öfriga publiken har: nnu ieke Jagt. sig uti frågan) ej blifvit så gynsamt mottaget, som hon. trott sig ha anledning vänta, . För det första. är man missbelåten öfver att den nya författningen af år 1870 blifvit framställd såsom: ett annex till ett senatskonsult. Vidare finner man bibehållandet at stadgandetom. senatorernas utnämnande af kejsaren tadelvärdt och anser kejsarens befogenhet attutöfva den kon