Dagens Nyheter – 1 april 1870, sida 1

AEA KE skapen som för ordet. Öfverhufvud synes den gamla slentrianen hafva bemäktigati sig äfven dem, och de alster som vi på sednare tider sett från universiteterna hafva icke gifvit oss synnerligen höga föreställningar om der gjorda framsteg. Vid ett af dem synas t. ex. Beckers teorier ännu vara i full blomning, sedan de afdankats utomlands. Om undervisningen i språk — det må vara modersmålet eller främmande — så väl vid universiteterna som vid skolorna skall hafva någon högre betydelse, än den som kan meddelas af den förste bäste afdankade soldac, då måste den ordnas efter vetenskapens fordringar, och det är icke nog med att föreslå inrättande af en adjunktur i nordiska språk. Då måste det nödvändigt inrättas åtminstone tvenne nya lärostolar: en i sanskrit och de indiskteuropeiska språkens jemförande filologi och en i slaviska språk. Önskligt vore äfven, att en särskild profession upprättades för romaniska språk och en för germaniska. Men framför allt är det at behofvet påkalladt, att den i sanskrit och jemförande språkforskning snarast möjligt måtte komma till stånd; ty utan kunskap i sanskrit är en vetenskaplig insigt icke möjlig ens i vårt eget modersmål. Hvilken skada bristen på insigt häri åstadkommer bevisas bäst af de två mest betydande arbeton i språkvetenskaplig riktning, Sverige isednare tider frambragt: Rietz Ordbok öfver Folkmålet och Rydqvists Svenska språkets lagar; nästan hvarje sida i den förra har ett eller annat fel som deraf härflyter, och hos den sednare saknas de ej heller. Men äfven antaget, att man skulle vilja inrätta både dessa och andra nödiga professurer, hvarifrån få medel till dem. i en tid, då alla ropa på den största sparsamhet med statens medel? — Ingenting är enklare: man har endast att i mån inträffande vakanser upp: häfva de icke allenast onyttiga, utan positivt skadliga akademiska sinekurer, som benämnas adjunkturer; och tillräckliga medel kunna erhållas icke blott till upprättande at fem eller sex nya lärostolar vid hvartdera universitetet, utan äfven medel till en tillräcklig mängd stora stipendier åt yngre vetenskapsmän. : Genom en sådan omorganisation — redan föreslagen af Agardh i läroverkskomitns betänkande för fyratio år sedan — skulle våra universiteter utan tvifvel vinna mer, än de skulle förlora; ty adjunkturerna äro en inrättning, som i våra dagar måste anses alldeles föråldrad, och utländska vetenskapsmän uttrycka, när man talar med dem-om våra universiteter, sin utomordentliga förundran öfver vårt bruk att hafva dubbla professorer i somliga vetenskapsgrenar, medan vi i många andra icke hafva mnågra :alls. Sat sapienti.