Dagens Nyheter – 1 april 1870, sida 1

nos tlaningens nuivudredaktör och ansvarige utg nog att inrätta en sådan vid universitet i Upsala. -Utan.: tvifvel. vore det väl, om medel beviljades ögonblickligen -till en dylik befattning, ifall, som Aftonbladet synes vilja antyda, det är enda medlet att åt landet bevara en Bopp, en Grimm, en: Rask eller en Benfey. Vi skulle i detta afseende önskat, att artikeln röjt så pass sakkunskap, att vi ansett oss kunna lita på tidningens försäkran om den afsedda personens utomordentliga skicklighet för en sådan befattning. Icke ens de Upsala-representanter vid riksdagen, till hvilka Aftonbladet vädjar, torde i detta fall hafva den erforderliga sakkunskapen, -Enskilta personligheter; deras slägtskapsförbindelser må för öfrigt vara hvilka som helst, torde också bäst lemnas-ur spelet, på det saken må kunna betraktas från den rent objektiva sidan. Detta är något som Aftonbladet icke ansett sig behöfva, men som vi för vår ringa del hålla för det bästa, och som: vi derför vilja försöka i möjligen största korthet. Om — för att begagna Aftonbladets uttryck — språket är den nationliga andens tydligaste uppenbarelseform — så är det fullkomligt klart, att det för nämnde ande är af yttersta vigt att hafva denna sin uppenbarelseform i godt och brukbart skick. Men detta goda skick har absolut intet att skaffa med den moderna :språkvetenskypen. Demosthenes och Cicero kunde utan tvifvel bruka sina modersmål till: allt -hvartill. .språk öfverhufvud kan brukas, utan att ; besitta en aning om dessa språks slägtskapsförhållanden eller känna deras. byggnad sådan den moderna vetenskapen uppdagat den. Och något mer kan i sjelfva verket aldrig begäras af folk i allmänhet, än att de skola kunna i språket göra sig begripliga. Hvad som går härutöfver, ligger äfven på andra sidan all allmän och medborgerlig :språkundervisnihg. Nog :kan det gå för! sig satt, som Aftonbladet tyckes begära, skrifva lag på att alla medborgare skola inhemta -grundlig ingsigt i modersmålet genom att i. folkskolorna studera komparativ språkvetenskap; men vi betvifla att folk skulle lära att tala och skrifva bättre för det. För att som talare, skald eller skriftställare använda modersmålet fordras andra vilkor än kännedomen om några isländska glosor. Lika litet som -ett folk för att lefva har nödigt att dess förfäder äfven lefva, lika litet har. det förs att. bruka sitt språk nödigt att känna, huru dess: förfäder talade. Det är språket, sådant detta i hvarje gifvet ögonblick lefver hos folket, som hvarje medlem af folket måste känna. Att till detta ändamåls vinnande språkvetenskapen kan bidraga vilja vi visst icke: förneka. Den kan förbättra skolundervisningen genom inflytande på läroböcker och läirometoder. : Men dervid måste också dess inflytande stanna; om det går längre, inkräktar det en plats, som ej tillkommer det. Allt hvad Aftonbladet i detta hänseende ordar, är således rent förspildt, och hvar och en som gjört närmare bekantskap med språkforskning och språkundervisning måste nödvändigt känna sig hågad att draga på smilbandet åt-dess sätt att skjuta öfver målet. Men å andra: sidan kan det icke nekas, att i det der sagda ligger en och annan sanning, om man -nemligen betraktar språkforskningen såsom led i. vetenskapernas kedja. Se vi saken från denna sida, måste vi fullständigt erkänna, ätt i Sverige gjorts oändligt litet för den moderna språkvetenskapen. Det är förvånande, huru likgiltig man här varit för den egentliga språkvetenskapen. Ehuru i våra skolor lika mycket:-språk läses som någohstädes i Europa; kan man med full :saånning säga, att vår styrelse rent intet gjort för lyttande af denna undervisning vid universiteterna. Visserligen hafva :lärostolar i nofdiska och moderna språk blifvitcinrättade; men på dessa stolar är detzieke denimoderna språkveten