Dagens Nyheter – 26 mars 1870, sida 2

. rr Riksdaågs-Nyheter. Diskussion om regeringens system — eller brist på system. Konstitutionsutskottet har genomgått stadsrådsprotokollen för ett år och derefter hos riksdagen anmält att det icke funnit något anledning till anmärkning mot konungens rådgifvare. När detta dechargebetänkande föredrogs i torsdags förmiddag, uppstod en diskussion af högt intresse, för hvilken vi här redogöra. Hr J. Schwerin började med att betyga sin djupa aktning för de män, som sitta i konungens råd, och menade, att om man kan finna att en mängd brister ännu återstå att afhjelpa, så kan det icke läggas dem till last, om det icke skett ännu. Hvad han egentligen ansåg felaktigt Vär, att regeringen icke kade för sig uppställt ett program, som kunde tjena henne till ett slags föreningspunkt, samt att hon icke uppträdde med den enighet, som man borda hafva rätt att fordra. Han trodde äfven, att det skulle vara för. delaktigt att bos oss införa något slags institution, motsvarande Erankrikesconseil d etat eller vår fordna 8. k. allmänna ärendenas beredning Funnes en sådan, skulle regeringens medlemmar inera odeladt kunna egna sig åt de högre öeh allmännare frågorna, hvilket nu vore för dem omöjligt, då de under fyra månaders tid måste snart sagdt dagligen stå på bröchen för sina Åsigter och under de öfriga åtta månaderna arbeta såsom slafvar för att utreda alla möjliga frågor, som förekomma till behandling. Hr Henning Hamilton enmärkte, att om en främling finge veta, at ett särskildt riksdagens utskott skall hos ess granska regeringens protokoll ock med anledning deraf framligga utlåtande, så skulle han naturligtvis tro, avtven Så. dan handling skulle vara af en afgörande vigt för tegeringens hela stillning. Så är dock icke förhållandet. Vi hafva visserligen haft konstitutionsutskott, som med noggrinnbet och skicklighet granskat dessa protokoll och noga letat elter anledningar till anmärkningar, och så har nog äfven nu varit fallet, men allt detta har ej någon betydelse, om det icke skulle vara den, att en allmän belåtenhet med regeringen är rådande inom landet. Detta tyckes dock ej vara fallet, om man får döma af årskilliga omständigheter, som förefallit på den sednare tiden. Tal. trodde sig också veta, att missnöje funnes, om ock af olika orsaker och af olika beskaffenhet. Det kan vara frukten af ärelystna planer eller af felslagna förhoppningar, om man väntat sig alltför stora och hastiga resultat af representationsreformen, men det kan ock hafva helt andra och allvarliga grunder. Sällan har det väl händt, att man gjort en revolution blott för revolutionens skull, utam anledningen har varit, att viltänkande medborgare funnit samhällets