Dagens Nyheter – 26 mars 1870, sida 1

— Hvad är er far? fortsatte han. — Min far bar förut varit anställd vid kanalen liksom min svåger, men nu har han tagit afsked. Ett ögonblicks tystnad uppstod. Domaren hade ställt sin stol så, att ehuru det såg ut som om han sjelf bortvände hufvudet, gick icke en rörelse i Prospers ansigte förlrad för honom. — Ni är anklagad för att ha stulit 350,000 frank från er principal, sade han plötsligt. I 24 hela timmar hade den olycklige unge mannen haft tillfälle att göra sig förtrolig med tanken på denna beskyllning, och det oaktadt gjorde frågan honom så förfärad, att det var omöjligt för honom att få fram ett enda ord. — Hvad svarar ni härpå ? fortfor domaren. — Jag är oskyldig; jag svär, att jag är oskyldig. — Jag önskar det för er egen skull, sade berr Patrigent, och ni kan tryggt lita på, att jag på allt möjligt sätt skall hjelpa er att bevisa er oskuld. Men har ni ingenting att anföra, som kan gifva stöd åt ert försvar. — Jag vet icke, hvad jag skall säga; jag förstår icke hur det har gått till. Jag kan hänvisa till hela mitt förflutna lif . .. Domaren afbröt Prosper med en rörelse med handen och sade: — Låt oss se rätt på saken; stölden är begången under sådana omständigheter, att