Dagens Nyheter – 24 mars 1870, sida 2

ifrån skola då medel erhållas, vare sig till fullbordande af byggnaden eller till rörelsekapital, då stadgandet i 7 kap. 12 3 rättegångs-balken betager dem den utväg, som står de i afseende till tomtens innehafvande med dem lik-tälliga i städerna, nemligen att göra någon del af byggnadskapitalet ledigt genom lån mot inteckning. Häraf uppstå tvåfaldigt skadliga följder: i den mån som större kapital fordras för en rörelses anläggande vid jernvägsstation eller anmorstädes; blir den för allmänheten så nyttiga täffan mellan spekulanter derå inskränkt, och den, som ändtligen der öppnar en rörelse, genom inteckningsrättens afskärande hindrad skaffa sig medet att göra ortens befolkning all den nytta han eljest genom upphandling af dess produkter 0: 8 v. skulle kunna åstadkomma. F afsigt att undanrödja dessa okligenheter och .jemväl.-en orättvis -ojemnlikhet i inteckningslagstiftningen till stadsinvånares förmån, tillåter jag mig vördsamt föreslå, att riksdagen för sin del besluter ett sådant tillägg i kungl. kungörelsen af den 18 december 1823, hvarigenom det deri omförmälda undantaget. äfven blifver gitllande för hus, byggnader m. m. å staten tillhörig, vid jernväggstationer belägen och af jerhvägsstyrelsen mot tomtafgift, men med byggnadslöseskyldighet upplåtna marker, äfvensom i byggnader, uppförda -å jord, afsöndrad: från eåskildes. hemman och lägenheter på minst trettio år, och kontrakter derom äro intecknade i egendomen, hvarifrån tomten är afsöndrad. va nr Junna nn