Dagens Nyheter – 24 mars 1870, sida 1

— ooyysespsysesssrrrrssssssssmsssssststsgs ta — LL så ny. Bäst vore om alla hittills gjorda olagliga laga skiften och storskiften å skogsallmänningar blefve upphäfda, och marken såsom samfäld, sådan den förr var, ställdes under skogstjenstemäns vård, men härvid möta allt för stora svårigheter numera. Mycket vore än att tillägga i denna fråga, men det blefve allt för vidlyftigt för en tidnings-artikel; godt om detta diktamen af en sextioårings erfarenhet kan få plats och gifva anledning till diskussion. Jag har här endast påpekat det som hufvudsakligen hindrar skogsvården. Hvad som direkt skulle uppmuntra den torde vara svårare att påfinna, men icke tror jag att hög exporttull på något slags skogseffekter befordrar utan snarare förlamar skogsindustrien, d. VY. 8. skogens vård och förökning, Nödvändigt är att söka få skogseffekter i så högt pris, att det åtminstone lönar gig bättre att låta skogen växa till grufstöttor och sparrar, än att fälla och bränna den för att få ett, om än uselt, bete åt kreaturen. Tät ungskog är fullt ut lika godt täcke öfver nederbörden, och verkar således i klimatiskt hänseende lika bra, som den glest stående timmerskogen, — och af ungskogen kan den som sått äfven hoppas att få taga skörd vid gallringen; resten får nog stå till mognad, om dess värde, liksom penningarnes för den försålda delen, fördubblas för hvart trettonde år: Genom förändring af ofvaännämnde lagar skulle nog skogssådd och plantering i väsentlig mån uppmuntras, men allmögen, som till största delen misshushållar af ren snålhet, skulle alltför småningom komma sig till4, om det ej de första åren ställdes så, att den utan penningeutgift kunde få de bara fläckarne i skogsmarken igensådde. Dertill skulle ej fordras något nytt embetsverk, inga höglärda tjenstemän som pluggat tusende lexor i ett tjog nyttiga och onyttiga läroämnen, utan helt simpelt några skogvaktare som finge ersättning för åtgående skogsfrön och skjutslega för en häst, och hvilka våra kronoparker måhända kunde vara förutan någon tid på sommaren. Desse kunde reqvireras genom landshöfdingeembetet. på samma sätt som -landtbruksingeniörerna. Hvad staten dervid uppoffrade vore en ringa penning mot det stora skogskapital som landet i framtiden skulle vinna, och en billig ersättnisg åt framtiden för de skulder man nu så frikostigt sparar ihop åt den. Halfgårdsegare.