Dagens Nyheter – 16 mars 1870, sida 2

tade Prosper i armen, och i det han skakade honom häftigt, sade hån: — Tala! tala! hvem tror ni kan ha öppnat skåpet? — Det har jag ingen aning om. — Endast ni och jag kände ordet. Endast ni och jag Ha nycklar till kassäskåpet. Det var en förfärlig anklagelse, och så fattades den också af åhörarne: Men kåssörens lugn förnekade gig icko. Han ryckte Big lös från principalens handtag: och sade långsamt och tydligt: — Ja, pendingarne kunnå endast vara tagna af mig, eller . .. — Olycklige! Prosper studsade, och då hans öga mötte herr Fauvels, tillade han: — Eller er. Bankiren gjörde en rörelse med handen, och det är ovisst hvad som kunnat inträffa, om man icke plötsligt hört en högröstad person utanför den dörr, som ledde in till vestibulen. En kund ville, trots pertvaktens motstånd, ovilkorligen inträda, och han kom : också in, Det var herr de Clåmeran. Alla kontoristerna, hvilka voro samlade på kontoret, stodo orörliga och liksom träffade af blixten; tystnaden var djup och högtidlig. Det var lätt att se, det en förfärlig fråga, en fråga som gällde lif eller död, afhandlades mellan dessa båda män.