Dagens Nyheter – 2 mars 1870, sida 1

sade Cajsa med ett förklädest hela förnumstighet. — Nej, nej! dyraste tant — vi äro så försigtiga. Men vi ha förtjusande roligt. — Er tant är! väl mycket, mycket gammal? sporde herr X fantasimasken leende. SL Jå, som ni ser, har hon längesedan lagt ungdomsåren bakom sig. — Hm! ja, det förstås; hennes dans sqvallTar dock om att ungdörnsåren ej äro så långt uflägsna. — Men apropå, ni måtte vara närmare beslägtade med sjelfva Terpsichore, såväl er tant som hennes protegåer . .. — Ni tror kanske att vi tillhöra baletten? — Nej, nej! man kan väl dansa bra ändå... Cajsa blef hu åter indragen i de dansandes hvirfYel. Uppbjudningar, komplimanger och hundrade olika frågor höllo på att göra den stackars guran hufvudyr. Trött, men ganska nöjd med sin afton, lemnade hon slutligen jemte sina protegger balen. CN God natt, rara Cajsa! Godnatt, förtjusände Cajsa — den charmantasto af alla hushållerskör i hela verldeu! Farväl! Lef väl! — ljöd det nu på tyska, engelska, franska, svenska och danska, och den uppburna gumman nickade fryntligt till höger och venster och viftade med den störa kinesiska solfjädern. De största entusiasterna af hennes beundrare följde Nenne-till vagnen. Det gick till och med så långt, att den allmänna sympatien