Dagens Nyheter – 22 februari 1870, sida 2

Ett pris af tio dukater för den bästa sång, på känd och vacker melodi, öfver staden Kalmar, dess forntid, nutid och framtid, har blifvit utlofvadt af en aktad medlem af nämnde samhälle. Mäcenaten vill ej hafva sitt namn offentliggjordt, men löftet är afgifvet skriftligen samt bevittnadt. Till hvem täflingsskrifterna skola aflemnas, hvilka som skola blifva prisdomare m. m. skall med det snaraste uppgifvas. Poemet behöfver ej vara långt, blott det är sångbart och kärnfullt. Valet af melodi står poeten fritt, dock taga vi oss friheten förmoda, säger tidningen Kalmar som meddelar notisen, att melodien till den berömda sången: Uti Kalmare stad der finnes ingen qvast ej bör användas utan i högsta nödfall. Vår notis är emellertid ej ett skämt, utan fullt sanningsenlig, tillägger tidningen. Olofiig jagt. I beslag togos i tisdags i förra veckan vid Elmhults jernvägsstation af kronolänsmannen G. Eksandh två nyss förut af en bonde der i trakten skjutna rådjur, hvilket vildbråd på sednare tiden börjat allmännare visa sig i södra delarhe af Kronobergs un och enligt sistlidet års förordning är fridyst.