— DÅ-HOPPETHAR SLOCKNAT:; EFTERLEMNAD ORIGINALBERÄTTELSE 2 fun ar: HEDVIG VON NUMERSK AA (röpp EHRENSTAM.) Ljuft är det att förlora, men dock minnas. Skönt är att skiljas, då man blott får älska: Men när förlusten. minnets: frid fördömmer, Skiljsmessan byter kärleken i synd, Då först blir lifvet död och döden lif, Nicander. Då hafvet ligger lugnt och stilla, som en omätlig himmelsspegel och strandens träd hicka Jåt sina bilder i den blåa sytan — är det ej ljuft och lugnande att sänka sina blickar: i det djup man nyss sett upprördt af stormens raseri. Vågorna komma och gå i afmätt takt, höjande och brytande sig mot stranden ...: och våra tankar, liksom hänryckta och dårade af en tjusande drömlik makt, ila hän öfver det oändliga blå till verldar af stilla frid och ljus. Nere vid stranden bland de rundslipade kigselstenarne satt en ung ficka tanklöst kastande en och annan liten sten ut i det stilla vattnet.