Dagens Nyheter – 14 februari 1870, sida 2

Riksdags-Nyheter. Finansministerns svar på hr A.: Posses interpellation. Största delen af andra kammarens sammanträde i lördags förmiddag upptogs dels af finansministerns svaromål på ordföranden i statsutskottet hr ÅA. Pesses förut omnämnda spörsmål, dels af den diskussion, hvartilldetta svar gaf anledning. Att något mer än vanligt anmärkningsvärdt förestod, kunde man redan sluta deraf, att de flesta af regeringens ledamöter redan före sammanträdets början vVoro i kammaren härvarande; att första kammarens medlemmar trängdes på den åt dem upplåtna läktaren samt att-denstora -åhörare-läktaren: varsalldeles fullpackad af folk. Finansministern hr af Ugglas började med en anmärkning, att interpellationen egentligen rörde förhållanden vid andra departement än hans eget, men då spörsmålet blifvit stäldt till honom, ville han ock, efter samråd med sina kolleger, lemna det äskade svaret. Spörsmålet sönderfölle i två afdelningar, den första: hvarför: statsverkspropositionen ej ens blifvit. antydt, att regeringen tänkte vidtaga åtgärden att inställa åretssöfningar med andra klassens beväring och derigenom åstadkomma en besparing — en. tanke som statsrådet Abelin redan i riksdagens första timma uttalat i förstå kammaren — och den andra: hvarför i samma proposition icke finnas upptagna såsom tillgängar för statsregleringen åtskilliga besparingar å fonder, extraoch reservationsanslag under fjerde och femte hufvudtitlarne, -besparingar, hvilka interpellanten, enligt lemnad. förteckning, funnit uppgå till den betydliga summan af öfver 1!a million rdr, hvilka borde vara disponibla för detta års statsregleriög och hvarigenom den ifrågasatta skatteförhöjningen blefve obehöflig. Hvad nu först angick spörsmålets förra afdelning, ansåg tal. att det tillkommit derför att hr Posse ej: fäst uppmärksamhet vid statsrådet Abelinsg utförliga yttrande i första kammaren ang. beväringsöfningarnas inställande. Chefen för landtförsvarsdepartementet hade först velat inbemta utgången af de för dessa öfningar utlysta proyiantauktioner, innan han fattade något beslut. Denna utgång var ej känd när statsregleringen af regerihgen uppgjordes. Att under sådana förhållanden intaga någonting i statsverkspropositionen, som kanske aldrig blefve verklighet, kunde väl ingen anse vara hvarken klokt eller rätt. Naturligtvis hade det varit tal:s afsigt, att så snart beslutet om beväringsmötenas inställande blifvit fattadt, derom genast gifva statsut