Dagens Nyheter – 3 februari 1870, sida 2

— åld4 — svaga stackare, som ej med resignation kan bära det slag som träffat mig. Kunde jag söka och finna tröst i mina barns kärlek, vore jag icke så beklagansvärd; nu kan jag det icke. Halfdan, jag skall icke göra dig några förebråelser; jag önskar endast att du må lära känna den qvinna du tog till maka och sedan beröfvade din kärlek. Låt mig derför tala om mig sjelf. Gift första gången efter mina föräldrars val med en man som jag höll af, utan att hafva varit förälskad uti, vär jag lycklig såsom ett bortskämdt barn är, då man uppfyller alla dess önskningar. Att fjäsås och förgudas var för mig att vara hustru; Mina motgångar i lifvet bestodo, uti att Agda togs från mig och att min man dog. CJag var ett barn till själ och hjerta, då du första gången såg mig. Att lifvet egde stora fröjder och bittra sorger kände jag lika litet som mitt eget inrd. Jag reflekterade ej öfver att man fortfarande behåndlade mig som ett barn; jag ansåg mig vara det, trots mina trettiotvå år. Mina önskningar voro få; jag håde icke vaknat till kunskap af större njutningar än dem att smeka min lilla gosse, läsa romaner och äta konfekt. . CDu kom. Du talade ett för mitt hjerta främmande språk, som väckte, underbarå rörelser i mitt hjerta. Du lärde mig. hvad det var att älska. Jag gaf dig min hand och hela mitt hjerta, utan att ett ögonblick tänka på