Dagens Nyheter – 1 februari 1870, sida 2

garnas byggande och trafikerande, han hade endast nedrifvit hvad som nu finnes. Att utarrendera trafiken kunde tal. ej gilla af flera skäl, och hvad beträffar det invecklade bokföringssättet, så var detta ej annat än beroende af riksdagens framställda önskan, att få veta hvad hvarje detalj. eller jernvägsstycke kostat. Tal. hegagnade tillfället att upplysa, att han icke åstadkommit någon indragning i trafikstaten af 12 million, såsom hr Sparre förut uppgifvit. Hr Sparre hade föresatt sig attt tiga i 14 dagar, men tvingades nu att bryta sin föresats. Han erkände att han haft, orätt angående den halfva millionen, det var verkligen icke den summan, hvarmed årets trafikstat understeg 1868 års, utan 622,000 rdr.. Detta var vackert nog, men han bad civilministern bjuda till att inbespara ytterligare 378,000 rdr, så att tal. kunde få sin million full, som han vid 1868 års riksdag påyrkat. Härefter uppdrog tal. en skildring öfver den obehagliga ställning, hvari han är försatt, med fiender och förföljelse rundt omkring sig, derför att han gjorde attacker åt alla håll, påyrkande indragningar Och bespatingar. Detta skulle doöek icke hindrå honom, så länge hans stämma ljudade inom svenska riksdagen, att yrka på sparsamhet, der sådan vore möjlig. Han ville att tjenstemännen skola vara bra äflönade, men han ville äfven ålägga dem strängt arbete. Efter en utflykt på jernvägsbyggnadernas Område och sedan han ånyo inskärpt hvad han på detta fält uträttat och den :erfarenhet han dervid vunnit, att de enskilda banorna blifvit betydligt billigare, återkom han till sparsamheten, för hvilken han nu fann ett ytterligare skäli den omständigheten, att vår industri sjunker år efter år och att näringarna befinna sig i lägervall. Detta borde mana oss till att tå flera arbetsbin och ett mindre antal drönare i landets störa bikupa än hittills. Så varm vän tal än var af jernvägar, skulle han, derest den af honom äskade indragningen, som: för öfrigt måste gillas af hvarje vän af sparsamhet, icke med sin röst bidraga till någon af de jernvägar, som nu föreslagits. Hr Gripenstedt hade hört bestämdt förklaras, att de enskilda banorna, tvärtemot föregående talares försäkran, vore mindre solidt byggda än statens — men det var ej dettå tal. egentligen ville anmärka, utan han hade begärt ordet för att med kommersekollegii berättelse visa: herr Sparre, att vår industri: alldeles icke gått ned under loppet af så många år, denne antydt, utan endast under de två sednaste åren, och berodde detta på af alla kända sorgliga skördeförhållånden, dem ingen menniska kunnat förekommå. Sedan hr Granlund bemött hr Gripenstedts påstående med försäkran, att åtminstone de mindre näringarna hafva stora svårigheter att uppehålla sig, remitterades motionen. Ett särskildt utskott beslöt kammaren för sin del-skulle tillsättas för behandling af försvarsfrågor, och skall utskottet bestå af 7 ledamöter och 3 suppleanter från hvardera kammaren. Antalet inom andra kammaren väckta motioner, som böra af tillfälliga utskott behändlås, utgör 27; talmannen -bemyndigades att i samråd med sekreteraren klassifiera dessa motioner och uppgöra förslag om de tillfälliga utskoltens antal. Inom andra kammaren na under motionstiden 257 motioner blifvit väckta. )