Dagens Nyheter – 31 januari 1870, sida 1

tror att mor Märtha eler någon annan kan förvända synen, eller återskaffa det som är förloradt, från 25-öringen till helsan? Det ärju tvärtom helt naturligt att så måste vara. Det borde förvåna oss mycket mera om af 10 som genomgått folkskolan, en enda vid denna ålder i allmänhet icke skulle tro på hvad helst man i samma riktning behagar framställa för henne. Det öfveransstämmer ju alldeles med den första undervisning barnet officielt mottager, ty sådan är ju den gifna följden af eder bibliska historieläsning, bedröflig i åtanka. — Mannen brusade upp öch talade om otro och rationalism. Vi kunde: blott småle och svara: Nåväl, behåll då eder vantro och supranaturalism utan klagan! Valet är gifvet, antingen — eller ; och lika gifven är följden å ena sidan som å den andra; så länge skolans och kyrkans män: blindt framhärda i sin nu rådande. läroform, måste de förlika sig med följderna deraf — eller snarare med den sedliga resultatlösheten af hela vår folkupplysning. Men, invänder man, våra fäder ha lefvat lyckliga i sin enfaldiga och fasta tro på de bibliska berättelserna, på sanningen af den heliga bokens hela, för dem odisputerade innehåll. Man kan ej borttäga något utan att rubba hela grunden för vårt kristna troslif. — Besynnerligt! Hurudant var då våra förfäders odisputerade troslif, jemfördt med de upplystes nu för tiden? Jo, det vildaste oförnuft, kroppens späkning och stympande, I förmenta hexors och trollkarlars brännande i tusen-tal, kättares omenskliga förföljande, inqvisitorers och jesuiters gräsliga framfart, förhärjande och allt gudsmedvetande gäckande religionskrig var det för oss återstående, beI stämdt historiska uttrycket och naturliga följden af detta prisade troslif,y hvarom således föga annat än-vantroni och alla under troslifvets mask lössläppta passioner bära vittnesmål, Hvaremot vetenskapen förnekades, förtrycktes och den fria forskningen dödades, emedan de ej stodo att förena med skriftordet. Var detta uttryeket af och beviset för ett lyckligt troslif och ett slägte efter Herrans sinne, då är sällheten i sjelfva verket lika stor hos Karaiberna med deras ärfda menlösa -åsigt om -menniskoätandets tillbörlighet eller :hos. Tunguserna, i. deras ärfda vördnad för Schamanen och ,regnmakarnes trumma. Någon antaglig grund för mensklig lycka kunna vi i intetdera fallet töppspåra; blott de dystraste, den andligheten mest förnärmande vantro. Och är det månne menskligheten förbehållet att hennes lycka i alla tider skall byggas och qvarhållas på denna grund? SkaH det århundrade, hvars traditionela bildning och sociala kultur hvila på exakta lagar, demonstrerade af en Galulei och Newton, en Örsted och Berzelius, en Cuvier och Virchow åt nöjas med den mosaiska och semitiska tidsålderns lärobegrepp och verldsåskådning? Skall dess samtida tvingas att förtvifla om intelligensens värde och slägtets allvarliga sträfvan efter upplysning? Nej, vi hvarken kunna eller vilja tänka så lågt om båda, som om de utvalda, hvilka göra intet för att häfda sitt målsmanskap för dem. Vi uppfordra folkets representanter på riksdagen att göra denna sak till sin angelägenhet, att oförskräckt och utan undseende för det kyrkliga stilleståndet och vanan vid inlärda barndomslexor angripa vantron i dess rot och gifva oss alla utsigten af folkskolans ordnande att blifva en skaffare för verklig upplysning, i stället för andlig töckenbildning. Pn. RER OA ET KE OS RE er