oa Utrikes-Nyheter. I franska lagstifskande församlingen har alltsedan den 18 dennes en rätt märklig dis-, kussion rörande landets handelsförhållanden. pågått. Det är egentligen handelstraktaten med England som utgjort tvistefröet. Äfven Frankrike är besväradt af protektionister, En af desse, Estancelin, har under. debatten låtit påskina, (i fråga om nyssnämnda traktat) att priset för Nizza och Savoyen var den franska marknadens prisgifvande åt England. Bland andra protektionismens förkämpar som uppträdt märkes TMers. Hans tal var förträffligt, det förstås, men på samma gång bärande ett sorgligt vittnesbörd om att denne eljest så skarpsinnige iakttagare med all sin djupa menniskokännedom, så snart han tager på sig protektions-glasögonen, ser allt dunkelt och grått, som för andra menniskor: synes klart och ljust. Han talade också, såsom en kortsynt talare, mot handelsoch tullfriheten. La France yttrar sig sålunda om hans anförande: . Vi karakterisera detta tal med några få ord: det är liktalet öfver prokibitismen och protektionismen. Om dessa kunnat riddas, så skulle Thiers ha räddat dem; men all verldens vältalighet förmår icke att ånyo sitta lif uti hvad som har öfverlefvat sig sjelf och dött. Till allt det onda, som Simon förklarade hirröra af helt andra orsaker, uppgaf sig Thiers finna grunden i handelstraktaterna. , Alla uppfinningar, som när mat nutidens folk till hvarandra och förändrat vilkoren för produktionen, äro enligt Thiers af ondo. Icke en8 ångkraften och elektriciteten anser. han för. viilsignelsebringande krafter. Om franska industrien kunde följa hans. råd, så skulle det gå henne illa; men hon skall följa andra råd och icke, sedan hon kämpat så ärofullt och verksamt, utan vidare motstånd erkänna sig..besegrad.t. G