Dagens Nyheter – 25 januari 1870, sida 2

ändring af åtminstone de tvåaf dessa, emedanunder tiden fy utveckling i vapnet skett. Det vore derför nog med att anslå medel till ändring af 1. Sålunda skulle 610,000 rdr kunna sparas på nu anmärkta föremål. Beträffande sjette hufvudtiteln som-för oss jordbrukare är ett skötebarn vore det ej angenämt att deremot göra erinringar. Fal. hade ej heller några synnerliga att göra. Dock kunde väl det begärda anslaget till det ekonomiska karteverket (60,000 rdr) minskas; till afvittringsverket kunde väl de extra.7:000.undvaras så vil som förut, och anslaget till vägars förbättring minskas från 150,000 till 100.000 rdr. På sjunde hufvudtiteln .(finansdepartementet) hade talaren beklagligtvis ej någon nedsiättving att föreslå. Men derunder höra två stora stöter: tull: och post-. Hän skulle önska ega förmåga anvisa utvägar till nedsättning, men saknade dertill nödig kännedom. Uttryckte dock en. vördnadsfull. önskan till finansministern att denne måtte dervid göra hvad han kunde. Ationde hufvudtitela (ecklesiastikdepartemente) uppvisar största fillväxten. Slutsutiman var för: 20. årsedamr :1;800,000,,-men-är nu närmare 5 millioner. Titeln har således ökats med omkring. 150 procent. Detta är visserligen gläd.jande, helst skolungdomens växande antal visar alt anslicen belöfvas. Men då de offentliga skolofna-nu uppfostra 30.000 -barn, förtjenär det uppmärksammas ; huru de uppfostras, Vi böra uppfostra dem ej blott för statens behof, utan ifven för industriens. Uppfostras ungdomen blott för stätens så är det:både obeköfligt ock skadligt. Skaädligt, emedan på, det sättet alltför mycket. intelligens drages från det praktiska lifvet in på tjenslemannabanan, der de Aesta stanna på lägsta graden Orsuken härtill är sammånblandningen af cen Klissieka och den reala linien 47 samma -kirorerkiv Gynna Firarne: mera den ena.linien, hyartill Kirjungarne:sjelfya bidraga, som.anse det vara förmer att tillhöra den Klässiska linien, å. kommer den realk linien ej Glösa fit Derigenomdtt lörjungatne på den klassiska-linief Bringas så, långt förledas de att gå till universiteten och att derifrån åtminstone försöka six på embetsmannabanan, hvilken de ofta öfverge sedan de Sålunda förlorat sina bästa läroår. Att skilja dessa linier vöre er vinst för ungdomen och tillika en wstor besparing för Istaten; Skoloraas antal hör minskas ochiblott en klassisk skola finnas i:hvarje stiftsstad samt en realistisk 1 hvart län samt i ingen skola inrymMas mer äinHögst 500 lirjangår; eljest kan rek: tor. Ej, behörigt hålla hand öfrer undervisdingen och ynoglingarne. , Räcka ej dessa: skolor till för de inträdessökande, så må enskilda skölor fylla. bristen Så går det till i S:oCkholm. Det är väl säntt att derigenom lirömetodernä ej blifva lika för all yngdöom; mensidant skadar ej, och Vöre det sannt att undervisningen i de enskilda skolorna mera. ginge ut på att bereda lärjungen n öjlighet att taga examen, än på grundlighet, så kontrollerades detta af censorerna och skulle snart leda tillsatt cen -5å arbetande: enskild sköla förlorade allmänhetens förtroende. . Anuslägen till folkundervisningen borde icke användas af staten, utan at landstingen, som Bättre kunde Pröfvå bekofret af dem r at tirertåt Efter denna granskning af utgiftsförslagen återgick hr Hamilton till inkomstberikningen. Han avsåg motbjudande ått staten till stor del grundar sin ekouomiska existens på en händtering, söm man helstyskulle se Ickerutöfvades. Då man vill höja skåtten !å densamma, borde tagas i betraktande att det hufvudsakligen är de egentligen arbetande klasserna som förtilrå bränvinet och ätt på dem falla 8 millioner af dennWskatt, För statenvär den olämplig, emedan den är så känslig: en enda frostnatt-i augusti kan betydligt minska bränvinsbrinningen, för att icke tala om hvaden riktig missväxt gör. Visserligen intfäffar då den olyckan ätt tullinkomsten af briänvin i stället ökas, så alt staten ej lider, men äfven detta visar dock huru föga tillfredsstillande denna inkomsttitel är. En annan oligenbet som mer och mer märkes är att bränningen, som förr mest skedde värtiden, nu hufvudsakligen är flyt: tad till hösten, så att statskontoret, som har gina -hufvudsakliga utbetalningar under andra och tredje qvartalerna, ej får inkomsten deraf förrän under fjerde qvartalet. Skatten är redan nu tryckande och många Kafva svårt att skaffa förlåget dertill ; ännu svårare blefve detta on skatten höjdes. Önskligt vore derför om regeringen kunde finna annan utväg. Höjning af tullen på tobak vore i första rummet att tänka på; sedan andra väror, t. ex. kaffe, men detta tillhörde bevillningsutskottet att afgöra. Utrymmet medger icke att förrän i nästa nummer meddöla en redogörelse för hrr Sprengtportens, von Kochs och finansministerns yttranden. Andra kammaren. Äfven i denna kammare förekom en längre öfverläggning angående statsverkspropositionen, hvarvid de flesta talare, som uppträdde, yrkade att debet och kredit skulle sammanjemkas icke genom ökad bhöskattning. utan deri