Dagens Nyheter – 25 januari 1870, sida 2

Hvad beträffade tredje hufvudtiteln ) ville talaren ej framställa några anmärkningar. Det nå vara möjligt att en eller annan indragnin kan göras å kostnaderna för diplomatien, men: så behöfves i stället tillökning å utgifterna för kontulsivägekdet. Me Fjerde hufvudtiteln (landtförsvaret) är särdeles bekymmersam. Anslagen till det ändamålet äro i alla Jänder föremål för bekymmer, tvister och förslager — förslager från representationen, hvilka förkastas af regeringarne i följd af omstindigheternas kiaf. Ala regeringar förstikra att de stå i vänskapligt förhållånde till alla främmande vakter, men! så snått fråga väckes om minskning. anslagen tillarmån, rpåståstvärtodi att de måste ökas: Hvad :Sverige beträffar; är förhållandet verkligen det. nyss.uppgifna. Också ha vi för första gången i ett trontal sluppit höra den alldagliga frasen derom. Det förefaller som skulle devta vittna derom: oattökobgl. smaj:t funnit den saken så klar att deromsej vidare, behöfver-örd:s. (Sensation och leenden.) Faror kunna doek naturligtvis, komma, och vi måste hålla oss beredda på dem. Meh man Pör ej använda så mycket af tin krufrer på bertdelsen för möjlighetvaf krig, ntt utgifterna derför bli!lika, myt ket som alla andra statsutgifter nrilisammans., Det ror heklacligt om man, skulle komma i den bedröfliga ställningek, sön töranleddeen ledande statsman Pett emmat and att sitta i fråga att ett land alldeles icke bordedörsvara sig, emedan det kostar -för soycket. Tal. trodde dock ejatt särdeles besparing kan göras på kostnaderna för den stående arnien, ty den är hös ossså billig som möjligt: blir den äfven väl organiserad. så uppfyller: desssystems allt hvad! man kan önska. — Tal. fann-krigsministerns nu framlagda, förslag till vissa ändringar ändamålsenligt och 1 höfvudssken Tförfjena Vinna riksdagens bifallHam gjorde derviå etidast två ånmärkningar: att måhända. moderbetälets. döner : skulle blifva för låga och att en stamtropp behöfves i Blekinge. För större hesparingars vinnande finng ej annan ufvig än art oöminska årens styrka. Mat har hittills i beräkningen of hurt stor försvarsstyrka landet, behöfver. utgårt. från beräkning. af huru stor den anfallande styrkan skall kunha blifva; den grunden är felaktig, emedan den tj kan beiäknobsresedandenlkttide könhaunikatiöonernå lättät truppers förande OCh en fietderkandandsitta trupper. på. flera cstiällen samtidigt. tPnda rätta grunden för bestimmande. åf axmåns antal ir: hära stor styrka vii freastid kunna underhålla ed rilltgre under Krstd at det manskap; som då -kånvåra oskyldigv tjenstgöra:r Denne åsigt hade tal: vid sen föregående riksdag utförligare utvecklat. — En YTelativt. betydlig minskning trodde han kunna åstadkommas i utgifterna för beväriögens, väpenöfningar. Det ir önväigt kvart år ofullständigt öfrå 36,000 mens: Bättreöfvaett mindre rantal fullständigt och göra heviäringsinrättningen sådan, att den vid annalkande krig kan sammandragas till starkare öfning. Huru dettaskall SKetillbör (ej frågan om Biatstö ks propositionen, men riksdagen borde fatta ett beslut-i nw afgifna syftningtför att göra riktigtklart för regeringen att. det är på den vägen som en reform anses kunna åvifgabringas. Ta. yrkade ej för tillfället minskning 1 kfÄslaget till beväriagens: öfringar; men ville ej tiilstyrkåvden be gärda förböjningen, t AÄfvenledes. såsom opinionsyltring borde man nedsutta anslagen till slitningsersättning. Den begärda tillökningeti af 20000 för i änslaget åt skärpskyttarne-bordeej; heller beviljas. i cs Angående femte -hufvudtiteln (flottan) yttrade talaren: jag ir i någon förlägenhet oin hvad jag. hilrom skall säga, emedan dev icke finns något att säga Hu. (Skratt) Det finns ingen Motva; åtminsiwne vet jag ej. hvåd slags flotta vi-ba. Förr hade vi något som kallades stora flottan. så föreslog en departementschef med. ett slags profetisk andå att vi skulle ha något som skulle kallas-den lilla, och det har nu gåvt i fullbordan: Manslopar fartygs men man-bygger icke-nya: Betydliga besparingar ha uppstått som kunna användås: ull andra ändämål in sjöförsvaret. K. m har redan föreslagit användande af 200,000 rdr besparingar; Askilligaveaidra fniassrPi det årliga anslaget sf 18;000, rdr tillkojer ochtäcken har man lyckats göra besparingar som uppgå till öfver 60,000-rdr: Det låter märkvärdigt, men det måste vara sannt, efter som det står Ekungl maj:ts proposition. (Skratt.): Det föreslås att nu deraf. utgifva 20,000-rdr. Må vara, men:de återstående 40000 böra då användas på annat Regeringen har. iskat 420,000 rdr till mnybyggnad af 2-pamsarbåtar, 240-000 rdr tilbändring-uf de nyss tärdigblifna monitorerna och 30.000 rdr Vill skjutförsök. Då de två redan byggda pansåärbatarne ej läva befånnits Mvtsvara sitt ända. nrälodi det visat sig tt oman vid fastställande af ritningar tillsådane j varit säker om attfartyger duga torde det ej vara värdt att anslå medet för flera. Tall Vär ej mot förändringen å menitorerna, meh med den hastiga förändring krigsmaterielen nu tför-tiden är underkastad kulle hun önska veta om regeringen ännu sjelf vet på hvad sätt ändring skall göras. Man befarade att om man Nu på en Zåog ändrar alla tre, skulle vii Wästä proposition fåss äskadt anslag till ny ör utrikesdepartementet,: från hvilget hr Hamilton uip är expextiansarvode.