Dagens Nyheter – 20 januari 1870, sida 2

som oupphörligt vräkte öfver fartyget, så att vattnet slutligen rusade in uti lastrummet, hvarigenom fartyget till den grad blef fyldt med vatten, att det började allt mer och mer sjunka, hvarför vi gjorde nästan öfvermenskliga ansträngningar för att få ut den enda båt som ännu fanns qvar (alla öfriga båtar voro spolade öfverbord), och lyckades det mig jemte åtta man af besättningen att komma i den förutnämnde båten. Vi voro flera gånger nära att fastna i fartygets rigg, men lyckades genom våra ansträngningar slutligen befria oss derifrån. Ungefär tre minuter efter det vi lemnat fartyget började detsamma att sjunka och sjönk allt mer i skötet på den falska Ran, då sjutton man af besättningen funno sin graf i det kalla djupet. En annan svensk, son till provincial-läkaren i Östhammar, dr Blume (vi voro fyra svenskar ombord) samt en till vid namn Ohlsson (födelseorten obekant) hade fått fatt uti en reserv-spira och uthärdade under ett och ett halft dygn alla dessa svåra marter, som hunger, törst och vattenbad utöfvade på dessa arma varelser, då Ohlsson slutligen bergades af en engelsk ångbåt, men Blume, hvars fysik ej kunde motstå dessa öfvermenskliga ansträngningar, redan hade dukat under, så att han såsom en sann, redbar svensk sjöman funnit den sista säkra hamnen, den sista goda anturplatsen, der timglaset stilla rinner ut i rid. Vi, som varit mera lyckliga och funnit vår plats eller, rättare, räddning uti båten, tillbragte der två fasansfulla dygn utan både mat och dryck, med för fortskaffningen endast två och en half åra uti båten samt endast våra sydvester och sjöstöflar att länsa densamma med. På tredje dagen blefvo vi upptagne af en annan engelsk ångbåt, hvarest vi af befälet blefvo behandlade på det mest förekommande och välvilliga sätt, hvarefter vi landsattes i Plymouth, derifrån vi beordrades till Falmouth och Liverpool, och nu äro vi all right. Ohlsson ligger för närvarande på hospital i Liverpool. Den tredje svensken ombord hette Österman. em—