Dagens Nyheter – 19 januari 1870, sida 2

honom oumbärligt. Hösten kom, och nu bad han mig stanna på Hammarström öfver vintern och lära mig bruksförvaltningen, så att jag kunde taga emot förvaltareplatsen. Anbudet var godt och jag afslog det ej. Likgiltigt föreföll det mig hvar jag vistades, blott jag erhöll en sysselsättning, som icke lemnade någon tid öfrig för att grubbla. Jag var en fattig fn, som HKåde stort behof af större inkomst än den torftiga löjtnantslönen. CVintern gick; jag arbetade ganska allvarsämt, och jag hade mycket att lära för att kunna sätta mig in i hvad söm åligger en bruksförvaltare. På våren kom mötet och när det var slut, föreslog Kollenberg; att jag skulle vara honom följaktig på en resa till England oeh Belgien för att taga reda på åtskilligt, som rörde jernhandteringen. Vår resa giek först till Berlin, der vi uppehöllo oss en vecka, och sedan till Belgien och Frankrike samt derifrån till lEngland. Det var beslutadt, att vi skulle blifva: borta fem å sex månader; men vår resa upptog tre år. På Kollenbergs enträgna önskan tog jag afsked ur krigstjensten. På jag slutligen återvände till Sverige, var jag allena och ensam arfvinge till Kollenbergs Hela förmögenhet. Min välgörare dog i Egypten, der Vi i tolf månader uppehöllo oss, i hopp att klimäatet skulle verka välgörande på hans illa angripna lungor; men tyvärr fanns icke nå