Dagens Nyheter – 18 januari 1870, sida 1

stocknolm, tryckt väl som tvärtom, och vi luta åt den åsigs ten att postverket är till för allmänhetens skull, men icke allmänheten för postverkets. Hvad är då naturligare och enklare än att postverket går allmänhetens billiga anspråk till mötes och genom detta tillmötesgående drager allmänheten allt mera till sig? Vi tro att i den mån sådant sker eller ieke, kan postverket sägas motsvara eller förfela sitt ändamål, och vi gå så långt, att vi våga påstå, det postverket genom att se allmänhetens intresse till godo, bäst bevakar sitt eget, som ju icke kan vara annat än allmänhetens, emedan ju hvarenda individ har medelbar eller omedelbar beröring med postverket. Ehuru broschyrförfattaren genom den för broschyren antagna titel ger läsaren förhopp: ning att af densamma få lära något angående svenska postförvaltningens historia, har han likväl inskränkt sig till en kritik — om man får kalla det så — öfver några för honom misshagliga fördrag med utlandet, Det är likväl att märka, hvad denna kritik angår, att författaren icke iakttagit den sansade ton, som fritager honom från misstanken att genom broschyren hafva åsyftat något annat än en opartisk belysning af våra postförhållanden med utlandet, lika litet som han i fråga om citater iakttagit den noggrannhet och fullständighet, som äro oundgängliga för att ingifva förtroende; och hans bemödande synes gå derpå ut att inför allmänheten göra misstänkt den nuvarande poststyrelsens och hufvudsakligen dess chefs sträfvanden att tidsenligt ordna vära postförhållanden. Då förf. på sidan 85 beklagar att han varit mindre lycklig än redaktionen af Af. tonbladet, hvilken redan den 22 oktober; efter tagen kännedom om det nyligen afgifna förslaget till ny poststadga och dess detsamma åtföljande motivering, kunde på mer än tre spalter referera vissa delar deraf, ity att han ännu den 27 december icke kunnat få se detsamma, tillåta vi oss att betvifla befogenheten af hans klagan. Ty; om han verkligen, såsom hans yttrande vill låta påskina, hos poststyrelsen anmält sig till erhållande af del utaf ifrågavarande förslag och sådant blifvit honom förvägradt, betvifla vi ej att broschyrförfabblaruu, pvur ieke synes synnerligt välvilligt stämd mot nuvarande poststyrelsen, skulle hafva anlitat den utväg, som står enhvar öppen för vinnande af tillträde till offentliga myndigheters handlingar. Till dess han styrkt dylikt, tillåta vi oss betvifla detta, likasom så mycket annat, som han i sin broschyr insinuerat. En i vår tanke ytterst svag sida hos brosehyrförfattaren framträder deruti, att han till stöd för sina åsigter åberopar hvad förut genom olika tidningar af signaturerna CH—g, PS och 24 blifvit anfördt och dervid tillåter sig fälla omdömen rörande dessa signaturers logiska skärpa och bevisande kraft. Det är likväl för den tidningsläsande allmänhe-( tens flertal en redan länge bekant sak, attj dessa olika signaturer äro olika beteckningar för en och samma författare, och då han nu såsom broschyrförfattare åberopar hvad han förut under annat namn andragit,: vill det synas som hade hans afsigt med de; olika signaturernas begagnande varit attinbilla allmänheten att många fackmän ogilla, och klandra detsamma som broschyrförfatta