Dagens Nyheter – 17 januari 1870, sida 1

försökte att skjuta, men han fick ej upp hanen. Jag gick två steg mot honom och aflossade ett skott mot honom, men som icke måtte ha träffat; då tog han till flykten och lyckades komma ut genom dörren. Jag hade väl kunanat skjuta, men då han icke hade slagit mig, lät jag honom springa, ehuru han ännu hade pistolen i hand. Dörren lemnades Zppen. I nästa rum stannade han och sigtade åter på mig; jag sköt ännu en gång och slutligen försvann han. Jag inskräker mig till att tillägga att dessa herrar ha glömt qvar hos mig ett pistolfodral och en viirjkäpp; detta är tillräckligt att bevisa det hr Paschal Grousseta bref blott var en föreviändning för att narra mig i ett väl öfverlagdt bakhåll. Rocheforts tidning La Marseillaise för ons: dagen den 12 dennes besvarar på förhand denna framställning af tilldragelsen. Tidningen säger: Hvilken slutsats måste man draga af detta förskräckliga brott som tillskyndat en ung man, nästan ett barn, döden? Victor Noir var endast 22 år gammal; han ämnade gifta sig om åtta dagar! 4 Han har pliktat för en annan. Den man väntade — den för hvilken revolvern var laddad — var Rochefort... Se här, huru allt hänger tillhopa: Man har läst Pierre Bonapartes utmaningsbref. Afskickandet af detta bref — för att nu icke tala om de förolämpande uttryck det inneKåller — innebär redan i sig någonting högst skymfligt. När man anser sin ära kränkt af en person, när man utmanar honom, skrifver man icke till honom; — man sänder tvenne sekundanter, som Begära att få bli presenterade för två andra sekundanter. Vidare — den artikel, som tjenade till förevändning för utmaningen, var icke skrifven af hr Rochefort. Den stod att läsa i det nummer af La Marseillaise som utkom i söndags morse och var undertecknad af Lavigne. Om Bonaparte velat ha upprättelse för innehållet i denna artikel, skulle han således ha vändt sig till dess namngifne författåre. Man bör härjemte anmärka att detta bref är affattadt i synnerligen förnärmande ordalag, så att det hos Rochefort, hvilkens ridderliga karakter man känner, lätt kunde framkalla ett lika trotsigt beteende, d.v.s. föranleda Rocheforts personliga uppträdande i hans fiendes hem. Detta var beräknadt; detta hade Bonaparte hoppats. Man finner det af hans bref, hvari han haft den obetänksamheten nedskrifva denna fras: Skulle ni således händelsevis .....:. så skall ni hvarken träffa mig i ett palats eller i ett slott. Jag bor helt enkelt i huset n:o 59 vid Rue dAutevil och jag. lofvar er att, om ni skulle infinna er der, skall man icke säga att jag är utgången. Det var alltså Roehefort, mördaren väntade, och som hvarje mördare är feg, väntade han honom icke af annan orsak än den att han hoppades kunna döda honom oförberedd, utam att sjelf behöfva försvara sig eller löpa någon fara.