Dagens Nyheter – 11 januari 1870, sida 2

bjudning, Willners kort derefter gjorde. Han ville ej göra några nya bekahtskaper, hette det, han bad öfversten och Agda fara, något som öfversten, till -Agdas: stora öfverraskning, likväl icke gjorde. När öfversten blef hemma, måste: Agda följa hans exempel; ty han möedgaf ej att hon for från dem. Se Det var verkligen en ovänlig: tillgifvenhet, Brennenkrona fattat för Halfdan, och den som varit misstänksam hade lätt kunnat förutsätta någon egoistisk bevekelsegrund på botten deraf. Agda kände sig icke missbelåten med det lugna Lif de nu fördes Hon besökte Emilia, så ofta hon kunde göra en: promenad -till det nära Stjernvik belägna Ågård, och tyckte deremellan att det var ganska behagligt att slippa de ständiga gästabuden, som eljest hörde till ordningen för: dågen. En förmiddag, då Agda var upptagen af någta nya tidskrifter i biblioteköt, inträdde Halfdan. — Stör jag Agda? frågade han ock stannade vid dörren. — Alldeles icke, jag tänkte just på dig, då jag betraktade denna illustration, svarade Agda och vände sig mot honom. — Hvilken illnstration har jag att tacka för det dina tankar fästas vid min person? sporde han och gick fram till Agdå. — Denna, gvarade hon, och räckte honom