Dagens Nyheter – 4 januari 1870, sida 1

den velat undvika att. öfyerlemna kejsarens brorson åt -:skammen af en offentlig ransakning. Till tack för denna högsinthet kommer prins Ludvig åter och. slår sig hed, liksom7Ji en fästning, der han kan trotsa hvad! som helst, uti det rike som ligger aldra närmast våra gränser... Och regeringen är nog omensklig att fordra, att han skall begifva sig litet längre bort för att stämpla emot den! När Schweiz ändock ej syntes vilja gifva med sig, lät konseljpresidenten sändebudet redan. den 18 augusti gifva republikens styrelse tillkänna att, om denna ej förvisade Napoleon, skulle ministern begära sina pass och afbryta den diplomatiska förbindelsen. Den 22 augusti beslöt representationen i kantonen Thurgau enhälligt att afslå Frankrikes begäran och ålade sitt ombud wid förbundsriksdagen att protestera mot bifall dertill. Alla de ändrakantonerna, den ena straxt efter den: andra, mottogo beslutet med jubel och instämde deri. Franska regeringen besvarade denna ädla stolthet med att mot gränsen uppställa: en kår af 20,000 man, att skjuta fram ett par bataljoner nästan öfver gränsen, ätt..låta artilleriet i Lyon göra sig. marchfärdigt. Hela denna måssa af resande som riktar Schweiz hastade derifrån af fruktan för krigsutbrott. De största kantonerna inkallade allt. manskap under vapen och började befästa sig. Vid ropet: fäderneslandet är i fara skyndade alla i detta den allmänna folkbeyäpningens land: handlande, haändtverkate, fabrikanter, embetsmän, bönder, arbetare med glädje att ställa sig under denna purpurfana med det hvita korset, för hvilken sjelfva Carl den Djerfve ryggade tillbaka. Striden —den förödande striden mellan ett folk af 2 och ett follk.af 36 millioner syntes oundviklig. Då insåg prins Napoleon att det dock vore för mycket att låta ett helt folk uppoffra sig för hans person. Han reste sjelfmant till England: Dessförinnan tackade han offentligt det schweiziska folket, förklarande att denna hjeltomodiga gästvänskap skulle han anse för en eyerldlig ära och den skulle blifva honom oförgätlig.