Dagens Nyheter – 28 december 1869, sida 2

styrka den talrika, derur och deröfver uppståndna, litteraturen nögsamt bär vittne. THedarne af densamma äro ej heller hvarken på hufvudets eller kunskapernas vägnar ovärdiga att bringa dessa mensklighetens angelägenheter på tal. Som målsmän för Tyskland — af gammalt härden för allt filosofiskt lif, och nu, i strid medsina föregåenden, den realistiska skolans ifrigaste anhängare — finna vi namn af gedigen vetenskaplig klang såsom en Vie Vogt, Moleschott, Häckel, 0. s. Vv. Till dessa sälla sig utom Tyskland män sådana som Huxley, Lyell, Wallace, Schiff o. s. v. och den kanske mest vördnadsbjudande bland våra. vetenskapliga storheter. — Oharles DarWin. Men den. varmaste och genom den eleganta klarheten i sitt framställningssätt vidsträcktast bekante bland den materialistiska skolans förfäktare är Ludvig Bichner; och det af hans många arbeten, som kraftigast och föllständi gast uttälar skolans åsigter; är just det ifrågavarande Kräft och Materia: : Det är detta verk — ett.-verk: som i sitt eget fosterland: upplefvat. tio upplagor och. i öfversättoingar gjort sin rund kring . hela Europa — ett verk, som, af. författarens själsfränder upptaget med entusiasm, från den opartiska pressens sida alltid bemötts med aktning och af vetenskapsmännen Nawmann; Julias Fråäuenstädt, Paul Janet och i dessa dagat: Jahr -aktats värdigt en på volymer gås ende behandling — det -är detta: verk som N. D. A:s recensent utan!, vidare, förklarar vara ett från början till slut dåligt, ytligt och ensidigt arbete, som icke förtjenar bättre än att af den läsande allmänheten helt och hållet ignoreras, : Efter ett så positivt uttaladt omdöme; efter ett så anspråksfullt åtaget förmyniderskap öfver den allmänna meningeti, och detta från en person, hvars kompetens:i detta fall torde vara allmänheten Högst tvifvelaktig, kunde mån med skäl vänta sig att i motiveringen af detta omdöme. finna en mot bestämdheten i detsamma svarande kunskap och tankekraft, så framt recensenten vill undvika det åtlöje, som alltid rättmätigt drabbar förmätenHeten och oförmågan i förening. Insändaren finner ej att recensenten undgått denna fåra! Tnsändaret tror nemligön att för bedömandet af en på haturvetenskap stödd flösofinatur: vetenskapliga studieräro ovilkorligtnödvändiga: Han tror ifven att. den som med förmånen af sådana studier inlåter sig på en grånskning af det Bichnerska arbetet ej skulle kunna undgå att någongång förråda dessa insigter. Han tror framförallt, att den, som ej fördöljer sin afsigt att låta sin granskning Plifva ett nhedergörande; skulle ha uppbjudit allt hvad han kutnat öga i insigter, i belis senhet för att söka beröfva arbetet åtminstone den af dess egenskaper, som alltid skall göra det värdefullt äfven för den utom den filosofiska frågan stående allmänheten — den att. vard: em talabgfull och pålitlig framställning af. haturvetenskapernas. färskaste: resultater. Icke en. skymt till sådana insigter, icke, ett, spår till en sådan beläsenbet förekonimer Fe denna kritik, som öfverhufvud eger ingenting undervisande utom tonen. Buchner är en dilettant. försäktår emellertid recensehten. Kan då recensenten uppvisa ett enda fäkturi, som af! Buchher: oriktigt uppgifvits eller missförståtts. eller. förbisetts2. Kan: recensenten nämna. ett. enda naturvetenskaphigt fack, med hvars. resultater han visar sig fullt obekant? Kan. recensenten. ens framdraga ett endå yttrände af någon opartisk vetenskapsman, som stämplar Bichner för hvad recensenten kälir höffömr tilettänt? -Hervernat inoms näturvTetenskåperna vilja, hafva platt intet att skaffa med. denna ;teoris ;sanhängare, säger recensen: ten: vidare... Om, detta. vore sant, hvilket iförbigående. sagdt det icke är, hvad skulle. det bevisa i detta fall? Huru mången stor naturförskare finnes och har: ej fännits, i hvars hufvud , aldrig kömimitden tänket att från sina forskningar. i föcket, höja sig. till naturfilosofi? .Huru mången, hvars religiösa. eller filosofiska åsigter,. bestämda af rent yttre och tillfälliga förhållanden, med dessa. forskningar aldrig stått i något sammanhang? OM således en vetenskapsman Mmed uppgifvandet af fena fackstudier egnat sina krafter odelade åt in samlandet af. matörialierför ef. på naturvetenskaperna: fotad verldsåskådning — ett sams lande: somj: med den fart naturyvetenskaperna; nu tagit och såvida de alla skola följas i alla sina grenar, säkert ej Iemnar mycket af en enda mans krafter och tid öfrigt — skall väl då en eller annan facknians Nkgiltighet eller antagotism kunna afgörande inverka på omdömet öfver då af denna vetenskapsman framställda teöri