Dagens Nyheter – 28 december 1869, sida 1

852 — HH — Amelie, sade Rudolf den7 följande dagen, kom in i mina rum! Jag vill meddela dig ett bref, som jag erhållit från din man. Rudolf hade yttrat dessa ord i en sväfvande, osäker ton och såg till höger, till venster, uppåt, nedåt, men mötte ej sin dotters forskande blick. Amelie följde sin far med våldsamt klappande hjerta. — Min bästa Amelie — mitt kära barn! Jag är djupt bedröfvad öfver det missförstånd, som uppstått mellan dig och din man, men jag hoppas att du efter några dagars besinning funnit, att du handlat bra obetänksamt och — och — att du ångrar detta och med vänlighet möter honom, då han i morgon kommer hit. — Jag är nöjd att höra, det Leiler kommer i morgon; desto förr en förklaring eger rum, ju förr friheten. — Ameliel — Min far! — Leiler skrifver, att han kommer för att hemta dig och att han lyckats förebygga allt onödigt prat angående din resa, äfvensom att han sjelf vill glömma, att den företogs honom ovetande. Han tillägger att det röjer sig så mycken barnslig tillgifvenhet i den hemlängtan, som föranledt denna resa, att det vore orätt att känna sig ond deröfver. Du ser således, min kära