Dagens Nyheter – 14 december 1869, sida 2

Rudolf oci Maria. Bernard gjorde processen kort hvad förklaringar angick. Han förde Martha fram till hennes föräldrar och sade i bestämd tor: —-Mina vänner! Här får jag presentera er min fästmö! Rudolf, som ganska litet sysselsatt sig med att tänka på Martha eller hennes framtida öde, såg upp litet förbluffad och smålog tviflande: — Martha? — Ja, just Martha, återtog Bernard, och kom nu icke med några invändningar, ty vi hafva ingen lust att spela hvarken komedi eller tragedi, utan vilja blifva lyckliga på ett enkelt och naturligt sätt. Vi vända oss derför till fru Maria och bedja om hennes välsignelse och ett litet anspråkslöst bröllop ju förr ju bättre. Maria fällde glädjetårar och Marthas lycka blef en balsam får månget sår, som hennes hjerta fick från amdra håll. Det blef, som Bernard önskat, lysning och bröllop så smart sig göra lät, och Amelie gjorde stora ögon, då hon fick bjudningsbref och en lång hjertlig skrifvelse från Martha, hvari hon beskref sin lycka: — Ingenting kan hindra mig att bevista min systers bröllop, sade hon högt för sig sjelf och erfor en omätlig glädjekänsla, att Leiler var borta, Rosalie borta . . . Hon