Dagens Nyheter – 10 december 1869, sida 1

under det min man hela dagen stod i husbotdens bod. Persons ordentlighet och redlighet tillvunno honom snart husbondens förtroende och han blef hans kompanjon. En bättre tid började för oss. Fyra år sednare dog hans förre patron och Person öfvertog ensam handeln. Det gick oss väl och vi voro istånd att gifra våra barn en god uppfostran och vi hade den lilla nättaste våning. Vår son studerade, och min äldsta flicka var så snäll i allt, stackars Karin, som nu ligger sjuk af nöd och Svält. Hon sjöng som en engel och spelte piano . Thilda hade just börjat att gå i skola. Den talande tystnade, öfverväldigad af sina minnen. Amelie började blifva orolig att kusken fick vänta för länge, och påskyndade berätterskan med ett litet otåligt: — Nå? — Jo, så stod allt, då min man en dag kom hem, blek af raseri, och berättade mig att han blifvit anklagad för lurendräjeri, att flera packlårar med sidenvaror blifvit tagna i beslag, icke i hans magasin, utan på en ö i skärgården och att på packlårarne stått Persons namn. Således skulle de vara hans, huru mycket han än bedyrade att de icke voro det. Det var väl sannt, att han väntade några varor, som just vid den tiden skulle komma hem med grosshandlar Leilers fartyg. .