Dagens Nyheter – 6 december 1869, sida 2

Böäddad ur lifsfara. Två jeornvägsarbetare, hvilka under sommarens lopp varit sysselsatta med brunnsgräfning vid banvaktarstugor å linien Kristinehamn—Karlstad, råkade omsider ut för ett ganska farligt äfventyr vid Ölme station. De hade der gräft en brunn, 16 fot djup, och nästan fått den färdig med undantag af rensning. De höllo just på härmed, då den ene af arbetarno förskräckt ropade: Hör du! hvad är dot som susar. Jag tror, att brunnen faller igen — hvarpå han ögonblickligen, qvick som en skrämd fågel, klättrade upp ur brunnen. Hans kamrat, I. Sundler från Grefbäeks församling vid Hjo, blef alldeles förskräckt och började först att skrika på hjelp, men hade likväl det förståndet, att också följa exemplet och klättra upp. Han var nätt och jemt uppkommen, då brunnen rasade igen. Två tolfter bräder och en stege funno sin graf i den igenrasade brunnen.