Dagens Nyheter – 4 december 1869, sida 1

MAT MIRA MIRA TMS OC PTL 80 Hunglig gåfva. Konungen af Danmark har förärat härvarande danska ministern grefve v. Scheel-Plessen, en större oljefärgstafla, föreställande hb. m:t i kroppsstorlek. Taflan, målad af den danske artisten A. Schjött, utmärker sig för en träffande porträttlikhet och är i sin helhet ctt högst värdefullt arbete. Den omfattas af en bred, skulpterad och rikt förgylld ram, hvarpå öfverst hvilar en kunglig krona, uppburen af cen vapensköld med konung Kristian IX:s namnskiffer; på midtelpartiet af ramens nedra del står följande inskription i förgyllda bokstäfver: Till grefve W. Scheel-Plessen. (P.-T.) Till provinsial-läikare i Håby distrikt af Göteborgs och Bohus län har. provinsial-läkaren i Tibble distrikt J, W. Lindvall blifvit utnämnd. Secretessen hos drätselniämnden. Vi hafva omtalat att en person, hvilkens begäran att få hos drätselnämnden lösa handlingar, blifvit af denna afslagen, emedan nämnden förmenar att de kommunala verkens handlingar ej höra till dem, som enligt tryckfrihetslagen skola vara för hvem som helst tillgängliga. Häröfver har justitiekansleren den 27 i förra månaden beslutat genom öfverståthållare-embetot infordra drätselhämndens förklaring. I sammanhang härmed må anföras att för några år sedan kamreraren hos bomedlingskommissionen vägrade en annan person tillgång till några handlingar. Klagan anfördes hos justitie-kansleren, men af denna hörd, fann sig då kamreraren i att förklara att klaganden skulle erhålla del af de önskade handlingarna när han ville. Sällskapet för arbetareföremingars befrämjande sammanträdde i går afton för att fortsätta den vid förra sammankomsten började öfverläggningen om frågan, på: hvad sätt sällskapet skall fullgöra uppdraget att anordna ett allmänt nordiskt arbetaremöte. Sällskapets styrelse hade uppgjort ett förslag i detta afscende, som nu af ordföranden, hr Ljungberg, föredrogs... Enligt detsamma borde sällskapet till samtlige arbetareföreningar i riket aflåta ett cirkulär, i hvilket dessa skulle uppmanas att till sällskapet inkomma med yttrande om: 1:0 när mötet skall hållas; 2:o huruvida endast svenska föreningar skola i mötet deltaga; 3:0 hvar mötot bör hållas och 4:o hvilka diskussionsfrågor hvarje förening förslagsvis anser böra för det allmänna mötet uppställas. I afseende på sättet för föreningarnas deltagande i mötet hade styrelsen ansett mest lämpligt, att hvarje förening väljer delegerade till representanter vid mötet, emedan i annat fall, eller om hvarje förcningsledamot inbjödes att i mötet deltaga, man egde skäl befara, att tilloppet skulle bli så stort, att någon ordentlig diskussion ej kunde uppstå. Det skulle dock vara föreningsledamet obetaget att i mötet och dess öfverläggningar deltaga, men ingen annan än de delegerade finge deltaga i besluten. Personer, som ej tillhörde någon förening, skulle mot förhöjd afgift, på enahanda vilkor, få bevista mötet. Detta förslag föranledde åtskilliga Yttranden och motförslag af flera ledamöter, men någon proposition om särskildt beslut framställdes icke, hvarför den af styrelsen uttalade åsigt torde få anses som sällskapets.