Dagligt Allehanda förmenar att vi skulle ha sökt framställa! utgången af den bekanta ordförandeskapsfrågan såsom om stadsfullmäktige blifvit öfverrumplade. Detta förmenande af Dagligt Allehända saknar all grund. Vi hafva icke menat och icke antydt någonting sådant, utan så uttryckligt som möjligt lagt skulden till utgången på hrr stadsfullmäktiges egna axlar. Dagligt Allehanda skulle göra väl uti att ordentligt läsa hvad det skrifver om. Dagligt Allehanda menar att det är lika omöjligt för Dagens Nyheters referent, som för någon annan att bestämma antingen hr Hierta vid tillfället reste sig för att begära ordet eller helt enkelt för att begifva sig hem. Denna djupa sanning erkännes, men D. N:s referent har ickeheller varit nog oklok att bestämma någonting angående hr Hiertas görande eller låtande, hvilket sanrerligen ej är någon lätt sak, utan blott yttrat sin förmodan att hr Hiertas afsigt var att begära ordet. Och att sådant icke var hans afsigt kan väl icke heller Dagligt Allehandas referent bestämma. Aftonbladets referat bekräftar vårt. Det förtjenar meddelas: — — borgmästaren Eklund intog ordförandeplatsen, Berednings-utskottets afstyrkande utlåtande blef så föredraget. Ett ögonblicks paus uppstod. Fullmäktige sågo på hvärandra, men ingen begärde ordet. Ordföranden gjorde då proposition på bifall till utlåtandet. I detsamma som ett temligen allmänt ja hördes till svar på denna proposition, såg man. hr L. J. Hierta resa sig, såsom det tycktes för att begära ordet; men i detsamma föll ordförandens klubba och hr Hierta drog sig tillbaka. Huruvida någon af de öfriga fullmäktige, som vid riksdagen med värma yrkade afskaffande af öfverståthållarens ordförandeskap hos fullmäktige, bragte det till någon sådan kraftansträngning, att de i likhet med hr Hierta reste sig från sin plats, kunde referenten icke jiakttaga, men -det säkra är, att denna för kommunens och stadsfullmäktiges intresse och anseende så vigtiga fråga afgjordes utan att ett ord yttrades om densamma, Längre kunna stadsfullmäktige icke gerna drifva underdånigheten och sjelfförsakelsen. ——L——! Två protester mot det i onsdagsbladet införda omdömet öfver Carl XII ha kommit oss tillhande. Båda vittna om varm beundran för honom — också om ungdomlig fantasi. Men intetdera förmår rubba det sorgliga vittnesbörd, verkligheten bär om Carl XII:s-landsförderfliga regering. I båda protesterna talas om att Carl XII:s namn är i jordens aflägsnaste delar kändt, Ja, men huru? Vi skola icke upprepa de hårda uttryck, vi hört anföras af en man, som varit i tillfälle att i utlandet inhemta hvad tänkare och statsmän säga om denne konung. fe— LL Jönköpings Tidning kommer hädanefter att redigeras af v. häradshöfdingen B. J. G. Arvidson, som redan en gång förut stått i spetsen för densammacoch hvarg alltid lätta, understandom mer än vanligt uddiga penna i mer än en riktning gjort sig bekant för en större allmänhet. Hedramnde. Till Amerika afresande omigranter bruka vanligen ådagalägga lika stor bitterhet och ovilja mot det gamla fäderneslandet, som de äro intagna af lysande förhoppningar om den framtid; som väntar dem på andra sidan oceanen. Btt och annat undantag från den allmänna regeln inträffar dock understundom. Så har O. J. Olsson i Mala, Vankifva socken i Skåne, före sin afresa till Amerika skänkt böcker till ett värde af 500 rdr till församlingens sockenbibliotek, hvilken hedrande frikostighet förtjonar att komma till ull mänhetens kännedom. Egendomnhandel. Egendomen Herrestad å Vermlandsnäs, som å konkursauktion köptes af brukspatron J. G. Geijer och tullförvaltren J. IE: Lange för 56.000 rdr, är nu af dem försåld till landtbrukaren G. BE; Holm för 70,000 rdr jemte ränta från 14 sistlidne mars, (W-.-P,) Pre Norska regeringen. Statsrådet Erik Röring Möinichen har den 26 november erhållit afsked med pension af 2,000