Dagens Nyheter – 30 november 1869, sida 2

beordrade, på begäran, den tjenstlediga delen af besättningen att bära vatten. Efter vaktombytet gafs samma order till den afdelning, som blifvit aflöst, men karlarne nekade. Hr P, gick då sjelf upp i logementet, men möttes af invändning af karlarna att de voro trötta, våta och att vädret var ruskigt. Ordern gafs till alla gemensamt. Förhållandet anmäldes och krigsrätt beramades. P. kunde dock ej uppgifva någon bestämd såsom brottslig, utan anklagade efter dagens vaktlista alla som varit på vakt, 17 man, hvilka blefvo arresterade, Under ransakningen styrktes emellertid att tre af de arresterade ej varit i logementet närvarande, då ordern meddelades, hvarför de frikändes, men de öfrige blefvo dömdarätt undergå fängelsestraff från 1 till 4 månader. Karlskrona Veckoblad, efter hvilken tidning ofvanstående är refereradt, anmärker att löjtnant Psilanderskjöld ej hade någon ursäkt att förebära, hvarför han anklagat oskyldiga personer, hvilka derigenom blifvit beröfvade sin frihet; men det nämnes ingenting om, huruvida dessa utan skäl arresterade personer blifvit tilldömda någon skadeersättning eller upprättelse. — Stadgar krigslagen intet ansvar för förman, som missbrukar sin makt? Värjemålseden. Från Hasslerörs ting den 11 november berättar en brefskrifvare följande märkliga episod: Målet angående åverkan på Eks skog, tillhörig kammarherre Lilljestjerna, påropades. En torpare, temligen lång till växten med ett rått, men bakslugt ansigte, framträder till domarebordet. Han är anklagad, att å Eks skog hafva tagit två på rot växande träd, och genom två vittnens sammanstämmande utsago är han nära nog öfverbevisad: om sin brottslighet. Nu skall han afligga värjemålseden, om han det gitter. — Är du beredd att svärja i dag? spörjer ordföranden den tilltalade. — Hva vell dä säja? frågar den tilltalade med dum uppsyn; svära, dä förstå jak me inte på. — Du skall vid Gud och hans heliga evangelium betyga och försäkra, att du icke begått det brott, för hvilket du här står anklagad: Den tilltalade (halffåningt stirrande på domaren): Niä, si detta gå rakt öfver mitt förstånd. Se dä va då faselit, att I vell ha me te att svära på nåket, som ja allri gjort i mitt lif. — Jag kan nog inse, att du icke förstår edens vigt och betydelse, eftersom ditt prestbetyg upplyser, att du icke på 20 år begått Herrans nattvard och dessutom knappast kan läsa; Den tilltalade (illmarigt leende): Kors, hva de prestera berömma mek, fattig stackare — I må. tro, jak ha ant att göra, än att bliga i boka, men vell I att jak ska svära, sånok ska jak göra dä, å dä ska gå som ett skutt. Mannen träder närmare domarebordet, lägger med en förnöjd min två fingrar på bibeln och tyckes vänta på edens förestafvande. Domaren: Nej! du slipper svärja, tills du af din själasörjare blifvit undervisad i din kristendom. Gå nu hem och läs flitigt, så få vi se till, om du kan få svärja vid nästa ting. Den tilltalade (tillfredsställd): Ja, nok ska jak bju mek te, så godt jak kan, men om dä löckas, dä beror på tuga, sa smen, när han skulle sko märra. Mannen aflägsnade sig, belåten, som det tycktes. med sakens utgång. Det vidrigaste i denna sak är att, enligt brefskrifvarens uppgift, hela tilldragelsen väckte mycket löje i salen och att munterheten slutligen stegrades derhän, att den blef högljudd. Sådant handskande med edgång synes vara mera att gråta, än att skratta åt. En gsöteborgs-grosshandilare som minutör. I Göteborgs-Postens rättegångsafdelning läses: En grosshandlare S. i Göteborg hade af sin förre betjent blifvit instämd till rådhusrätten att ansvara för det han dels misshandlat och dels utan uppgifven orsak kört betjenten ur sin tjenst, hvarjemte betjenten fordrade kost och: lön från den 15 d:s, ersättning för en resa till Köpenhamn samt äåterfående af en hel del afdrag som gjorts å hans lön, hvilka afdrag icke af honom kunde erkännas. Vid rättegångstillfället hade svaranden infunnit sig genom ombud samt käranden personligen. Käranden framlemnade en förteckning å de afdrag som blifvit gjorda, hvilka bestodo af följande: en tillbringare 1 rdr, kommit för sent vid hemtning från teatern 50 vu AR FA Sam hanan KA Höra Att