Dagens Nyheter – 29 november 1869, sida 2

Utrikos-Nyheter. En Mministerkris i: Frånkrike har på sednare tiden mycket omtalats; man har till och med: flera. gånger såsom säkert uppgifvit att Emile Ollivier skulle: bilda ett nytt kabinett... Häraf -har emellertid intet blifvit af, och förklaras orsaken: sålunda af en korrespondent till Köln. Zeitung: Då Ollivier andra gången genom Clement Duvernois (kejsarens gunstling och redaktör af tidningen Peuple Frångais) trädde:i underhandling med kejsaren, fordrade hän att hela den nuvarande ministeren skulle afgå. Han ville sjelf ha fullt fria händer vid det nya kabinettets sammansättande, och på inga vilkor kunde: han tillåta att Föreade dela Roquette fick bibehålla sin Portfölj Vidare förklarade han sig icke gå inpå att försvara prefekternas uppträdande i maj detta år, för.drande alltså att regeringen skulle: iakttaga den fullständigaste neutralitet i debatterna vid pröfningen af valen. Om kejsaren gods kände dessa förbehåll; skulle Ollivier bilda ef minister; som stödde sig på en stor majoritet, oecH det parlamentariska Tegeringssättet skulle såluhdå kunna utan några vidare svårigheter införas. Härpå lärer -kejsaren ha svarat att, ehuru detta program från Olliviers ståndpunkt var mycket konseqvent, läkemedlet vore att anse för regeringen värre än sjelfva sjukdomen. Att helt och hållet öfvergifva de komprometterade prefekterna skulle: inom administrationens område medföra de menligaste: följder. Ordning och lydnad: skulle försvinna: De illa utsatta prefekterna, som egentligen exdast så till vida felat att de ådagalagt mora administrativ ifver än politisk omtänksamlet, skulle, här ministören framdeles sände dem en eller annan order, betänka sig tre gånger innan de utförde densamma ock ibland handla efter egna --eller aödras hugskott; grundade på en politisk uppfattning, skiljaktig från regeringens. För öfrigt hväd angick Forcade de la Roquette, vär han; sedan Rouher afträdt, den ende af hvilken man hade att vänta ett grundligt försvar af frihandelssystemet, och derför kunde han icke undyaras: Också då prins Napoleon åtta dagar i:fredags kom till Compidgne, fann han kejsaren så fast besluten att åtaga Big prefekternas sak och behålla Föreade de la Roquette, om det öckså endast skulle vara bBåsom hahdels-; minister, att prinsen vid sin: återkomst till Påris på aftonen förklarade allt vara förbi. Så slutådes ministerkrisen. Vid sidan af den tfiu ömtälade kombinationen synes fråga ha förevarit om en annan, såsom hvars HhKufvädmän Lagåerroniere och Tatour-Dumoulin uppgifvas. Båda hålla på Förgade de la Roquette; nen de garantier dessa män hade att örbjuda för vinnande af måjoritet syntes icke! kejsaren tillräckliga, hvadan underhandlingårne med dem afbrutits: Rörande särskildt Emile Ollivier påstås att det numera är ganska ovisst huruvida han stödjes af majoriteten. Han står icke längre så väl hos tredje partiet; hvars missnöje han i ganska hög grad uppväckt genom sin portfölj-jagt i Compiögne bakom ryggen på partiets öfriga chefer. Äfvenledes har ett bref, hvari han på det amplåste förordat protektionisten Pouyer-Quertiers val till deputerad, ingalunda bidrag ätt. höja häns aktier. Demökfatörna kara körom Crenegate