Dagens Nyheter – 23 november 1869, sida 2

— 115 — Nionde kapitlet. Sem är sednare.:i Det är en erkänd erfarenhet; att: under menskolifvet stundom en dag, en timnia kan medföra flera genomgripande förändringar än tiotal af år. I en berättelse måste dessa år, som flyta fram lugnt, behagligt och välsignelserikt för den familj, inom hvilken man företagit sig att betrakta följder och orsaker, snarare än ödets vexlingar,: naturligtvis öfverhoppas. Det skulle blifva allt för tröttande att steg för steg beräkna huruledes de handlande personerna, omärkligt för dem sjelfva och den ytliga betraktaren, närma sig den sakernas utveckling, som de sjelfva beredt. Major Rudolf v. Stegen var lycklig öfver det arf som efter brodren tillfallit: honom. Han kunde omgifva sig och sin familj med allt som fordrades för att föra ett godt och beqvämt lif. Han var tillfreds härmed och lät den ena dagen efter den andra försvinna i lugn förtröstan på en lycka, som han nu ansåg orubblig. Rudolf Stegen var ej en af dessa eftertänksamma naturer, som fördjupa sig i funderingar öfver ödets rättvisa och orättvisa. Han tog dagen som den kom, då den bjöd honom njutningar, och ville icke antaga att det kunde vara annorlunda. Det I