Dagens Nyheter – 19 november 1869, sida 2

Article Image
och af olika racer och som med detta spörjsmål söker fixera en nationalitet bland de många. Såsom exempel på den förbistring som i detta afseende råder här, vill jag blott nämna, att på den rakstuga, hvarest min haka undergår vederbörlig behandling, betjeningen för närvarande utgöres af en tysk, en spanjor och en — neger. Jag säger med flit: för närvarande, ty vid den raska omsättningen af tjonster härstädes är det ingen säkerhet, att jag ju icke imorgon finner dessa individer ersatta af andra, t. ex. irländare, portugiser och svenskar. Af den andra frågan mötes man i hvarannan butik eller restauration man besöker, så snart egaren af prononciationen eller andra tecken tycker sig finna, att han har att göra med en främling. Tyskar hafva i otrolig myckenhet bosatt sig i Newyork och slagit under sig vissa grenar af affärsrörelsen härstädes, såsom den öppaa bodbandeln, källare m. m. Också tages namnet tyskar (Germans) här i en mycket vidsträckt bemärkelse såsom innefattande äfven svenskar, danskar och norrmän, och denna bevämning har vunnit officielt erkännande, i det att bref, adresserade till de skandinaviska länderna, i Newyorks Post-Office komma under rubriken Lettres for Germany, antingen de gå öfver Hamburg eller Liverpool. Jag nämnde i ett föregående bref, att lefnadskostnaderna efter kriget blifvit betydligt stegrade. Detta är dock en ringa ting, jemfördt med åtskilliga andra följder af den stora fejden. Hvad som i närvarande stund företrädesvis tåger den allmänna uppmärksamheten i anspråk, är s. k. Negro outrages d. v. 8. de våldsamheter södra staternas negrer begå mot hvita qvinnor. Detfa har öfvergått till en verklig mani, som gör den tioåriga flickan och den sjuttioåriga matronan i lika grad blottställda: det är den hvita färgen som retar niggern, utan afseende på offrets öfriga fysiska egenskaper. De föröfva sitt brott — säger en amerikansk tidning — på ställen och under omständigheter, söm göra upptäckten oundviklig och ögonbliecklig, och, arresterade, undergå de med den största stoicism bestraffning och död. Helt nyligen begicks våld mot en hvit qvinna i närheten af Washington af en neger, hvilken samma dag arresterades och fördes inför magistraten, hvarest han erkände sin förbrytelse. När han derefter återfördes till häktet, stormade en skara, som anfördes af den unga qvinnans broder, in på rättsbetjenterna, tog fången från dem och hängde ho nom i ett träd nära skådeplatsen för brottet. Den amerikanska tidning, ur hvilken vi hemtat denna notis, tillägger följande, för nationen betecknande ord: Auktoriteterna bemödade sig att bringa negerns banemän i häkte, hvilket naturligtvis är deras skyldighet. Men det skall icke leda till något resultat, ty man skall icke finna någon jury som fäller dem, huru mycket man än må demonstrera mot lynchlagens förderflighet. Vi tillägga en reflexion som gör sig sjelf: det är nemligen naturligt att negrerna icke på den korta tiden af 6—7 år hunnit växa till i den nyvunna frihetens kläder, och att antalet af de fall, då en neger kränkt en hvit qvinna, utgör blott en försvinnande liten bråk-! del af det milliontal gräsligheter, som de hvita sydstatsherrarne förr tillåtit sig mot negrernas mödrar, hustrur och döttrar. Det är märkvärdigt att se, huru lätt den nykomne emigranten sätter sig in i det goahead(gå-på-) system som karakteriserar yankeen. Det ena yrket är lika godt som det andra, blott det renderar mynt, och till alla yrken duger han — mer eller mindre. Sålunda tog en ung svensk först anställning hos en bagare, der han gräddade våfflor af hjertans lust, en månad eller två. Men sedan han blifvit biten af bagarns stora hund, förlorade han lusten för yrket och rusade direkte in i ett hattfaktori, der han stannade 14 dagar — och nu har han med heliga löften bundit sig vid en pianofabrik. Häromdagen möttes två upsaliensiskt bildade svenskar på en gata i Newyork, hvarvid följande samtal uppstod: I , Nå har du någon business? (Någon plats. B. Ja, du vet kanske att jag lemnat urmakarn — och sedan några dagar har jag .. 4. Nå, hur går det? AA? det svårt? B. Oh yes! Till att börja med såg det mörkt ut, men det tog sej... Hufvadsaken V att ha ögonen öppna... (Det blef sedan bekant, att han fått anställning på ett norskt fartyg — som nattvakt !) Nå än du då? TY 4

19 november 1869, sida 2

Thumbnail