Dagens Nyheter – 17 november 1869, sida 2

till Madrid gom Frankrikes minister, på hvilken post han dock kort derefter aflöstes af prins Josef Napoleon. Vid fransmännens bekanta intagande af Rom, sedan kyrkostaten, efter påfvens fördrifvande, konstituerat sig som republik, sändes Lesseps till denna stad för alt bevaka Frankrikes intressen, men den franske öfverbefälhafvaren Oudinot hade helt andra instruktioner än den diplomatiske agenten, hvilken sednare derigenom ej kunde någonting uträtta och dessutomraf sin regering bemöttes med största likgiltighet. Samtidigt med ordern till Oadinot att taga Rom med storm, blef Lesseps återkallad. Vid återkomsten till Paris redogjorde Lesseps i några bröschyrer för sin -sednaste beskickning och sättet, på hvilket han blifvit behandlad, samt begärde afsked. Härmed afslutades ett skifte -af-Lesseps-offentliga. lif, mot hans vilja, men till lycka för honom sjelf och verldepn. Om hans förtjenster under den redan tillryggalagda banan äro ganska stora och såsom sådana äfven blifvit erkända, så skulle dock framtiden göra hans namn kändt i ännu vidsträcktare kretsar och omgifva det med en ännu större glans, Under sitt vistade i Egypten hade Lessepa, dels genom sin framstående ställning, dels genom det sätt, på hvilket han redde sig ur ganska kinkiga förhållanden, blifvit allmänt känd och högt aktad. Vice konungen Mohamed Ssid inbjöd honom att komma till Egypten, hvilken inbjudrning han äfven år 1854 efterkom, Usder detta sitt uppehåll i Faraonernas land beslöt han att på nytt upptaga den gamla tanken om Snezräets geromskärande, Då han åtföljde vicekonungen på en resa genom den Libyska öknen framkastade han för första gången förslaget att genom en kanal förena Medelbafvets vatten med Röda hafvets. Den stora vigten af detta förslags genomförande och de ingripande verkningar, det skulla medföra, lågo så i öppen dar, att vicekonuns gen anmodade Leszeps att offentligt uppträda och förfäkta sin id6. Lesseps grep verket gerast an och lade, så att säga, första grundstenen til den stora kanalbyggnaden gezom sitt arbete: Percement de Visthme de Suez, expose et documents officiels, hvariredogjor de3 för de minsta detaljer af den storartade plane . Men detta var blott början af begynnelsen, och otaliga svårigheter och hinder res ste sig från olika sidor. Först och främst Portens afondsjuka, dernäst Englards ogenbet och traktan för att dess stora sjöfart på Asien skulle ryckas ur dessa bänder. Genom presien, parlamentet, diplomatien, på alla möjliga sätt sökte Eagland att hindra saken och det lyckades också att försena den; mon med en märklig ihärdighet kämpade Lesseps för sia storartade plan, för hvilken det efter hand tyckadss honom att göra sira landsmän så intresserade, att det nästan blef en rational-fråga att få den genomförd; för den allmänna anklang, som 8aken vann i och utom Frankrike, måste allt motstånd slutligen vika. År 1855 sammanträdde på oppmasirg af honom ett slags internationel kongress af ansedda, europeiska ingeniörer i Paris och skärskådade planen; och sedan begaf ett stort antal ar dem sig till Egypten och urdersökte personligen förs hållandeaa. Efter många förarbeten och otaliga besegrade hinder isvbjöd han slutligen; efter att år 1858 ha blifvit utvämnd till direktör i det blifvande bolaget, påföljande år till aktieteckning, som inbringade icke mindra än 200 millioner frank. Derpå började arbetena, som jast genom sin svårighet gåfvo anledning till en storartad utvecklirg af de mekaniska hielpmedlen. Flera gånger afstanvade arbetena i följd af de diplomatiska svårigheter, Eogland gezom Turkiet, såsom Egyptens öfverherre, visste att bereda honom, men upptogs ständigt ånyo, Endast genom oupphörliga ansträcgniogar, genom att beständigt hålla intresset vid lif ho3 allmänheten genom broschyrer, genom att sjelf hålla offentliga föredrag i Paris (1862 och 64) kunde han öfvervinna det systematiska motståndet. Syn nerligen mörkt såg det ut för företaget år 1863, då BSsid Pascha dog. Lesseps kade bland de tusentals arbetare, han använde, en mängd fellahs, som ru drogs bort från kazalarbetet för att användas vid bomullsodlingen, som på grurd af det amerikanska kriget hade oväntadt goda ut:igter att blifva en vigtig inkomstkälla för landet. De i följd häraf mellan Lesseps och den egyptiska regeringen uppkomna missbälligneterna bilades endastgenom kejsar Napolgons bemediing och genom medgifvanden, Sintliger, år 1865, öppnades den första förbindelsen mellan de wå hafven, och