Dagens Nyheter – 13 november 1869, sida 1

de : föregående 20 åren dei storbritannisk sjöfart använda inbemska fartygens lästetaj ökats med endast 42!a procent, uvder det de i samma fart använda utländska fartygs lästetal ökat: med 1722 procent; äfvensom att mellan åren 1840 och 1844 de engelska fartygen fallit i värde 60 å 70 procent. År 1849 lossades genom den nya navigationslagen alla band, som förut hindrat utländska fartyg att täfla med de engelska i afseende å varutransporten längs våra kuster; och hvad har tjugu års erfarenhet af det nya systemets tillämpning lärt oss? År 1849 inklarerades engelska fartyg med drägtighet af 4,390,375 tons, samt utländska med drägtighet af 1,680,894 tons. År 1867 var det engelska tonnaget 9,356,814 tons och det utländska 3,984,634. Ser man åter på utklareringarne visa sig följande siffror: år 1849 engelska fartyg 3,762,182 tons, och utländska 1,667,726; år 1867 engelska 10,586,058 tons och utländska 4,261,523 tons. Antalet af användt engelskt sjöfolk (förutom kaptenerna) uppgick 1849 till 152,611; 1867 till 196,340. Ir 1849 — protektionismens sista år — hade Storbritanniens handelsflotta en drägtighet af 3,096,342 tons, men år 1867 utgjorde den 5,493,708 tong. Häraf ser man på många sätt bevisadt, att sjöfarten, liksom handel och näringar, långt ifrån att lida af fri täflan, tvärtom derigenom vinner framgång och styrka. eg nanna Re a TÅ 1 hes NA NON 14 sg stred