Dagens Nyheter – 8 november 1869, sida 1

ligt k. resolutivnen den 20 november 1786, diter gårdatalet. Besväranderne hade pådtått, att fyrktalslängden bort ligga till grund för röstvingan. Liiv (Eckl. tidn.) Den 6:te november, Gustaf II Adolfs dödsdag, hbögtidlighöllg, som tillförene varit brukligt, äfven i år med, afsjungande af nägra fosterländska sånger utanför det grafkor, der hjeltens stoft hvilar. Öl ; En betydlig menniskomassa åhörde sånarne. . ; Stockholms ;. allmänna , sånglörening , infann gig kl. half 9, företrädd af sitt Våckra. statdar, vid hjeltekonungens grafkor, der trenne kraftiga fosterländska sånger, afsjöngos,, Föreniugen samlade sig derefter till en gemensam sexa, hvarefter skålar druckos för hjeltekonungens minne och för föreningen m, m. allt under af-jungandet af fosterländska sånger. Rörstrandsgatan. Drätselnämndens tredje afdelniog lärer vid sitt sammanträde i onsdags hafva förehåaft frågån om nHättinda gåta: iståndsättande och funnit sig föranlåten besluta btt en gångbana skall anläggas i fortsättning af den redan vid Rörstrandsgatans östligate del bnlagda, och vipgen i öfrigt iståndsättas, kommande dock dessa åtgärder, icke; att sträcka sig. längre in till Sabbatsbergs tullstuga, emedan afdelningen anser stadens yäghållningsskyldighet icke sträcka -sig utöfver detta område. (A.-B) Laboulaye säger någonstädes att vår verldsdel undörgår eu föllständig förvandling. Detta tyckas vissa andais män ej vilja se. Svenska arbetåreas körrespondent i Norrköping skrifver hömligen angåeude cn biskops visitation i Borgs Och Lötha kyrka i Östergötland, söndagen den 16 oktober: ; I nämnda kyrka hade sagda dåg Sämlats en skara prester, och der:hölls en gndstjenst med allt det prål, som möjligen kunde i en Tandskyrka åstadkommas... Försäimlingsboerna, som ni stan mangrant kommit tillstädes, för att 8e på ståten, visste. alltför väl, hvad derpå. skulle följa och hade hoppats att kunna FE sig efter gudstjenstens slut. Men deti blefvo de luräde, ty kyrkdörren stängdes, och nu spredo sig prester med katekesen i händ längs kyrkans gångar, och medan å-ena hållet njurarne ransakades å den ungdom, somfått för första gången till nattvarden förliden sommar, nagelforos på andra håll gubbar och gummor obarmhertigt med katekesfrågor, De flesta voro stumma som fiskar, men några visste dock att gifva svar på tal, orh hvilka Svebiliu8 och Lindblom bestämdt aldrig drömt. Wesultatet blef, att det ansågs stå högst klent till med kristendomen inom Borg och Löth, emedan flertalet af borgoch lötharne ej kunde katekesen utantill. Så vilja vissa prester befordra det religiösa lifvet! Vi skrifva dock år 1869: Missionärer. Vid Johannelands missionsinstitut vistas sedan några månader fröken Gustafva von Platen, som af missionären P. Lundahl blifvit begärd till brud och står färdig att inom kort förstaga resan till Kunamalandet i Afrika. Jemte henne är det ämnadt att en ung man, ingeniör W. Ahlborg, Nvilken Evangeliska fosterlandsstiftelsen antagit såsom handelsagent i Massua, skulle utgå och till Håns biträda missionseleven A. O. Holmgren, hvilken, innån han insträdde vid institutet, der han något öfver ett år vistat-, sysselsatt sig med handel och kännt sig mavad att på deita sätt tjena missioaen. Utom de nämnda har eleven Hedenström kännt sig masad och af styrelsen fått tillstånd att medfölja. Han har varit några år vid skolan och är skicklig i smedsyrket. Med dessa är det ämnadt, att missionären P. J. Svärd skulle följa för att gå till sin station i Konstantinopel, dit han fått kallelse såsom sjömansmissionär och a.t äfven der förkunna Gad3 ord för icke-kristna, tvartill denna plats lem; ar honom rikliga tillfällen. Dassa missionärers saker torde inom kort afsändas, och de sjelfva aaträda resan i medio af denna månad, så att de hinna till Suez något efter de tillämnads högtidligheterna vid kanalens öppnande. De uu afgåvude missiouärerna komma om söndag