Dagens Nyheter – 5 november 1869, sida 1

trasten, och hon gjorde honom uppmärksam på att omslaget ännu bar hans namn. Ni kanju bära detta, fortfor han; när ni vill roa er åt edra vänner, de skola undra hvarför ni ej längre bär ett porträtt. :— Det må de göra då; sade Lovisa. Jag vill aldrig bära något annat a — Jag önskar jag kunde tyda dessa ord så, att ni ej vill bära något annat äv mitt, sade kaptenen med låg röst, men jag fruktar att jag dössförinnan skälle nödgas taga farväl af denna verld. Säg; fröken Ellison, skulle ni vilja bära det, om jag vore död? I detta ögonblick ititrädde fru Ellison möd ett bref i händ; det var från Jane Prior och meddelade wWnderrättelsen om hennes tant Lucindas dödliga frånfälle för två dagar sedan. Den verkliga orsaken till henres död, ehuru Jane icke omnämnde den, var följande: Hon hade sedan någon tid sysselsatt sig med att utspionera två af sina grännars före: häfvanden. De hade kort förut flyttat dit, och hon var fast besluten att taga reda på hvilka de vöro. Gentlemännen kallades herr Herbert, fruntimret fröker Courtnöy och Lucinda var ej i stånd att utforska om det skulle heta: endast herr Herbert ellör herr Herbert Courtrey. Hon satte alla de trådar i rörelse, genom hvilka hön vanligtvis brukade erhålla underrättelser om sina granpars förehafvanden, men hade ej tålamod att afbida utgången. En afton, då hon såg MINIATYR-PORTRÄTTET. 7.