Dagens Nyheter – 1 november 1869, sida 1

ts — ———— mee ms ordrar, och om parlamtet skall tillmötesgå eller af:lå densamma. alla häcdelser vittnar idn om att de stor engelska kolonierna ) lägre vilja nöja 8 med en biott isre jelfständighet. Den sista striden i Swien bör också helt sisat anses för en strl mellan federalismen ch centralisatiocen. Deamla olikheterna melian Arragovien och Caslien, Catalonien, Åndalu ien, Navarra 0. sy. äro ej utjemnade, utan framträda föryngrae under det nya frihetstillståndet. De särslida provinsernas besär efter federativ sjltständighet, hvilket visar sig i form af reublikanism gentemot den monurkiska centralistionen, är icxe mindre förklarligt än uppdret på Cuba. Det är i så måtto ganska btecknande att Madrid förhöll sig stilla urderdenra strid, som afjordes uteslutande derienom att armån förblef t:ozen. Central:sdioren har dymedelst för tillfället segrat; me lugn och ordning i förening med parlamekarisk frihet torde Spanien få vänta på ti dess fö hållandena gestalta sig avnorlnnda. Men icke blott särskida landedelars sträfvan efter oberoende, även individernas frinetsbegär mo:verkar c6ltralisationssystemet i 13 moderna stater, som gjort till sia uppgift att vara militära stormärter. Gentsmot des.a stater reser sig den omisdelbara demckratien, för hvilken det represtntativa systemet icke :ängre är tillfredsställatde, och som i den republikanska statsfornen will verkliggöra folk suveränitetens yttefsla konseqvenser. Början härtili bar skett i Dkgra schweiziska kantoner, vemligen i Zörich, Solothurn och Basel, hvilka på sedrare tiden förändrat sina författningar derhän, att hrsrje af repr:sestaionen artaret lagförslag underkastas allmän folkomröstning innan det blir gällande. Folkförsamlisgarne kuura också föreslå lagar, hvilka, sedan de behandlats af representationen, åcerförvisag till folket för att sanktioneras. Denna nya regeringsform torde visserligen endast i så små samhällen, som de schweiziske, kunna vinns tillämpning; dock kan den icke blifva utan betydelse, dä den ställes vid sidan af åtskilligarsndra demokratiska teorier gentemot de irskränkningar i-den personliga friheten som finnas nödiga i de agglomererade staterna. Och det är dessa demokratiPER et målkrs TN önågRoken Most