Dagens Nyheter – 28 oktober 1869, sida 1

För hvarje obemedlåd ung menniska, som tror sig om att taga en examen och sköta en syssla, ligger den tanken frestarde till hands att låta den kommande tider betala den närvarandes behof, och hon kommer således i bästa fall till sitt mål med ena black om foten, som sedan vid -hvarj: steg besvärar hennes rörelser med en tyngd, hvarom hon icke från början gjort sig någon den ringaste föreställning. — — — — När aspiranterna till offentliga tjenster omsider hinna till målet, äro de belastada med en börda af skuld, i de allra flesta fall motsvarande en liten förmögenhet, Nu -skall. samhället mottaga dem och göra sig deras arbete til godo. Föruzderligt vore det i tänning, om detta arbete, hvars frukter äro till en betydlig del på förhand förtärds, skalle kunra vara ett fullgodt och värdefullt arbete. Den enskilde vill icke gerna till maktpåliggande befattningar använda personer, hvilkas själsoch kroppskrafter äro förslitna af ekonomiska bekymmer, men staten får ieke vara nogräknad. Men äfven om den nya embetskandidaten kommer till staten med goda kunskapsr och obrutna krafter, som sätta honom i stånd att utföra ett godt arbete, har staten ingen lust att köpa det. Hsn får vänta tills hans tur kommer, och suga på ramarna under tiden; det är så många generationer af sökande som kommit förut, och dessa måste först försörjas. Dessa män, som användt sina kraftigaste år på en kroppsoch själsmördande väntan, få då, när deras ordning ändtligen kommer, ett stycke renskrifning slier kollationering eller annat simpelt arbete, som kan förrättas af hvilken ordentlig person som helst med vanlig folkskoleuppfostran och någorlunda vårdad handstil, och dertill en liten lön på lifstid för besväret. Efter hand stiger han till andra skrifvareplatser, med litet högre aflöning, men arten äf hans verksamhet är ej väsentligen förändrad: det är trälens arbete, utan ära och nästan utan ansvar. Om enskilda lysande undantrg är här icke fråga. Det är medel beskaffenhe:en af vårt civila embetsväsende vi sökt angifva. Målningen, ehuru mycket bjert, har många sanna partier. Huru förändra tillståndet? Stockholms-Posten vet blott att säga att riksdagsmännen, som begrunda nödiga förändringar i det administrativa maskineriet böra göra början och se till hur det är med rötterna innan de företaga några åtgärder med kronorna. Denna fras torde icke lemna riksdagsmännen synnerligen nyttig vägledning. Den förråder att Stockholms-Posten, i likhet med nästan alla andra som talat för en reform af den offentliga förvaltningen, icke vet huru en sådan skall verkställas, eller icke vill utsäga sin mening derom. Litet hvar väntar ännu på ankomsten af den Messias, som skall frälsa landet från de olägenheter, som man allmänt erkänner vidlåda statsförvaltningens maskineri: alt det går långsamt, behöfver mycket folk och i följd deraf är dyrt. När staten icke antager sina tjenare på andra vilkor än den enskilde näringsidkaren anställer sina biträden, och när staten ej fordrar af sökande till någon af dess befattningar annat än att deega den skicklighet och de kunskaper som just den befattningen kräfva samt en obefläckad karakter, då, men först då, skola statsbestyren blifva fullt tillfredsställande förvaltade och de borgerliga näringarne vinna en mängd goda krafter, hvilka nu blifva förslöade under tjenstgöringen såsom ett slags bättre renskrifvare och bokhållare med ringa och maskinmessigt IRENE d Mi. Sön vg MÅ sar TR AN ER IRA NR TND ARN någ en SÄBY jen SAN a ÖR — AL ——