Dagens Nyheter – 20 oktober 1869, sida 2

ken kunde läsa eller skrifva. Man anställde ett förhör med dessa och erfor då, att de voro sörer till båtskeppare, och att de, födda och uppvuxaa på hafvet, tilibragt större delen af sitt lif på detsamma. 6. Sverige: Det antal inngbyggare, som hvarkea kunna läsa elier skrifva, belöper sig till en på tusendet. Skolundervisningen är obligatorisk, 7. Baden: Alla barn erhålla skolundervisning, 8. Wuärtemberg: Här finnes icke en enda bonde, ladugårda3eller värdshuspiga, som icke kan läsa, skrifva och räkna. Alla barn gå i skola, och undervisningen är obligatorisk. 9. Holland: Offentligt understöd fråntages hvarje fattig familj, som försummar att sända sina barn till skolan. Man uppskattar antalet af helt och håliet okanniga personer till tre på hundradet. 10. Norge: Nästan alla rorrmän kunna bjelpligt läsa, skrifvå och räkna; skolundervisbingen är obligåtorisk. 11. Bäjern: På hundra för krigstjenst utskrifna män, kaw endast räknas ju som hafva iogen eller ofullständig kunskap i de första grandämnena af skolans undervisning, hvilken för öfrigt är obligatorisk. Som den 12:te staten i ordningen kommer Frankrike: Här finnes 23 på hvarj2 hun dra till krigstjenst utskrifna man, som icke erhå:lit rågon skolundervisning. Derefter följa: Belgien, England, Italien, Österrike, Grekland, Kyrkostaten, Spanien, Portugal, Moldauv, Wallachiet, Ryssland och sist Turkiet, der dock i des:a dagar en ny lag om obligatorisk uadervisping, blifvit påbjuden. Af det här ofvan anförda finner man med glädje bekräftadt att Sverige står mycket högt på den intelektuela ordningens trappa, så vidt detta får bedömas efter måttet af de rudimenter af kunskap som i folkskolan raeddelas. Men tyvärr lemnar undervisningen der ännu allt för mycket öfrigt att önska, dels emedan lärareseminarierna äro underhaltiga, dels emedan folkskolelärarne erhålla så små löner att dessa ej locka mera kunniga personer in på den banan, dels emedan staten — och mångenstädes äfven allmogen — låter en allt för stor del af barnens undervisningstid användas till inhemtandet af gudarnes historia, 7alestinas geografi och ofruktbara kyrkoformler, medan en moralisk och praktisk undervisning för detta lifvets behof försummas. Som ctt prof, bland många, uppå hvad som i andra länder göres för ungdomens undervisning sedan den lemnat folkskolar och synnerligen för dess tekniska utbildning, meddela. vi en kort redogörelse för något som förekommit vid ett möte som den 11 dennes hölls i Breslau afrepresenter tör de 46 näringsidkareföreningarne i proviasen Schlesien med 7,000 medlemmar. Desaa föreningar skänka en synnerlig uppmärksamhet åt behofvet af handtverksklassens urdervisning. Också finnas i .proviasen 61 skolor, afseende att bibringa de många, som eguat sig åt yrkena, nödiga och nyttiga kunskaper. Bland de rezoluttoner, som på mötet fattades, anteckna vi följande: Skolor böra öfverallt inrättas, uti hvilka undervisning företrädesvis meddelas i ritkonsten, samt i matematik, naturvetenskapsr och tyska språket. Undervisningstiden bör icke vara inskränkt till några timmar på söndagarne, utan böra äfven söcknedagarnas aftonstunder dertill användat. Proviosens kommunälstyrelser böra äfven hädanefter anslå medel till anskaffande afundervisniögsmateriel m: m.