Dagens Nyheter – 18 oktober 1869, sida 1

RESOR VRETA skapen gagnande täflan främjas och, till fromma för vår odling: framsteg, för ett större antal personer, än hittills kaonnat vara händ-lson, tillfälle beredas till en vetenskaplig lifsverksamhet. Tra svenska högskolor är för Örigt dst antal, som intill år 1979, under halftannat århundrade, arbetade i den svenska bildningens och vetenskapen3 tjenst, och det på en tid, då våra tillgångar voro vida mindre och befolkrningssiffran vida lägre, än nu: jemför man det svenska rikets folkmängd åren 1808 och 1868, finner man att Sveriges innovånareantsal sistnämnda år med omkring 800,000 öiverstiger befolkningen i det Sverige, som sextio år förut räknade tre universiteter. Om redan detta i ein mån talar för ett återställande af det gamla antalet, så påkallas en sådan åtsärd änna kraftigare af ett skäl, som i våra dagar uppstått, nemligen den nya ställning, som qvinsan är på väg att i samhältet intaga. Tillfälle måste henne beredas att visna den högre bildning, kon söker, och att alägga de prof, staten af henne kan fordra för kompetens till tjenster. Af lätt insedda anlednisgar skulle den uppzifcen lämpligast tillfalla ett universitet i hufvudstaden. Doat är redan nämndt, att hufvadstaden eger många dyrbara institutioner för vetenskap och konst, för fackitudier, tjenstemannabildsing 0. s. v. Kasta vi en biick på dessa, för ait erfara i hvad mån de kunna anse3 underlätta ett uriversitets uppkomst, befrämja dess ändamål eller raöjligen till och med i vissa riktningar göra dess verksamhet obehöflig, så fiana vi att i detta hänseende främst står Karolinska institutet, hvari Stocktolm redan eger en fullständig medicinsk fakultet, med tillsammans 20 lärare, så att en ny sådan fakultet icke för hufvudstadsuniversitetet kan ifrågakomma; ait offentligt tillgängliga biblioteker, mu:6er och samlingar, äfven:om laboratorier, redan förefiavas i tillsvidare tillräckligt antal, för att icke särskildt för den nya högskolans behof behöfva anskaffas, samt att till och med — åtminstone till en början — föreläsningslokaler utan erforderliga nybyggnadskostnaMn eller hyresersättningar skulie kunna erå las. Då vi vidars besinna, att de sfdelningar af våra hittillsvarande högskolor, hvilka närmast äro afsedda för bildande af prester i den svenska statskvrkans tienst, måhända mål, och upprättandet af från kyrkan frigjorda teologiska lärostolar, ehuru för det teologiska studiet af obestridlig vigt, icke ingår i den plan, kring hvilken vi önska förena alla vänner af en sana fosterländsk bildning, skalle den för Stockholm afzedda högre bildningsanstalten endast komma att omfatta tva af de sedvanliga fyra universitets-fakulteterna, deu juridiska och den filosofiska, åt hvilkas talrika discipliner ett så mycket större antal lärostolar skulle kunna egnas. Den rättsoch statsvetenskapliga fakulteten ställa vi främst, den historisk-filosofiska dsrrät, och, sedan de hithörande lärostolarne hunrit fyllas, don matematisk-naturvetenskapliga, i den måna bögskolans tillgångar medgilva denna utsträckning. . I ett följande nummer skola vi meddela grunderna för den blifvande Högskolans (universitetets) organisation och derefter några betraktelser, dem förslaget föranleder