TA —— An ——— dan emeHertid Kongl. Maj:t framlade förslag till.nu varande represertationsstadga, barjag uti en mängd både tidsingsuppsatser och broschyrer till vederläggning upptagit de mot Kongl. Maj:ts förslag framställda anmärkningar samt sökt ådagalägga de ötvervägande fördelarne af dass antagande: Utår attiderför våga tillmäta mig någor andeli den lyckliga utgången, torde jag åtminstone kunna ega det billiga anspråk, att icke beskyllas för att genom mina åtgöranden hafva sökt hindra och motarbeta en reform, för hvilken jag oafiåtligen sträfvat sedan 40 år och hvilken utgjort ett: af de käraste föremålen för min politiska verksamhet. Stockholm den 13 oktober 1869. W. F. Dalman. Det vore högst orättvist förneka att hr Dalman alltifrån det att han började deltaga i den politiska diskussionen har arbetat på ståndsrepresentationens upphäfvande. Men likt alla medelvägsmän har han, så snart något mera liberalt förslag till ny riksdagsordning blifvitväckt, satt dess framgång i fara (t. ex. 1848) derigenom att han straxt gifvit förloradt hoppet om dess framgång och fördenskull bragt å bane något annat, mindre vidtgående förslag. Så gjorde han ock sedan motioner voro väckta i bondeoch borgarestånden om en anhållan till regeringen angående dess medverkan till en representationsreform i nu gällande riksdagsordnings syftning. Hr Dalman använde då sin betydande förmåga till att bevisa svenska folket att det borde nöja sig med partiela reformer, emedan en. genomgripande reform ej skulle stå att erhålla. I den tidpunkten var detta en ytterst vådlig diversion, ty allmänheten, som sett flera representationsförslag förkastas, hade lika stor fallenhet att misströsta som någonsin hr Dalman. Aftonbladet tillkommer stor förtjenst afatt hafva bekämpat denna misströstan och alla bemödanden att undanskjuta den fullständiga reformen medelst partiela reformer. Att hr Dalman understödde den förra sedan Aftonbladet. besegrat honom sjelf representant bnstbrökteripgen fumlaet sitt men förrinsar ej giltigheten af vår an