Dagens Nyheter – 14 oktober 1869, sida 1

I anledning af en anmärkning i vårt gårdagsblad har hr W. F. Dalman begärt plats för följande skrifvelse: Till red. af Dagens Nyheter. Uti Tit. tidnirg för sistlidne gårdag läses bland annat, som länder herr Aag. Soblman till berömmelse, att han genom sitt energieka uppträdande nedslog den för representationsreformen vådliga diversion af hr W. F. Dalman, hvilken under någon tid bragte reformens framgång i den största fara. Då med ofvannämrde diversion påtagligen åsyftas den af undertecknad väckta motion om årliga riksdagar, torde det icke vara ur vägen upplysa att derna motion — hvilken uppenbart bade till syfte att, sedan hvarje förslag till en 86nomgripande representationsreform, riksdaz efter ritxsdeg blifvit afslagen, fökg att befrämja den önskvärda reformen medelst ont yt v 2 09 PåGCG förän dring — bifölls af bondeoch borgarständen, men föll för de konservativa maijoriteterna ho3 ridderskapet och adeln samt presteståndet, hvilka lära få behålla äran af att haf.a nedslagit ifrågevarande vådliga diversion. Vi lemna derbön i hvad mån hr Sohlmans energiska uppträdande må härtill hafva bidragit. Emellertid har tarken på årliga ritsdagar, såsom det allra kraftigaste medel att verkliggöra en parlamentarisk styrelse cch hyvilket hos dennas vedersskare väckt det mest Senergiska motstånd, blifvit omedelbart derefter af konung och stränder adopterad uti den nya riksdagsordsingen. I öfrigt torde det tillåtas återkalla i minnet, att grunddragen i den nu gällands riksdagsordningen, nemligen representationens fördelring uti två, utan afseende på stånd eller klass valda, af hvarandra obercende, kammare med årliga sammanträden, finnas angifaa redan i der af underteckoad år 1830 utgifas tidskriften Mimer, hvarefter jag, både såsom publicist och represertant vid 11 riksdagar städse användt mina bemödanden för tillvägabringande af en representationsreform uti enabarda riktsing, om än jag, lika med många reformens varmaste vänner, föreställt mig att ändamålet icke kunnat på lugn väg vinnas, utan att framgånger behöft törberedas genom partiela förändringar. Se