Dagens Nyheter – 9 oktober 1869, sida 2

var Nanny, stödd på brukspatronRomans arm. Ljuset från kronan belyste den unga qvinnan, som i denna stund föreföll Ester verkligt skön. Alla de dansande syntes högst öfverraskande vid denna uppenbarelse. Tant Juliana, som omtalat att Roman aldrig skulle tillåta Nanny träda öfver hans tröskel, kände sig så slagen, att hon icke på trettio minuter fick ett ord öfver sina läppar. Ilfter polonäsen samlades alla matronorna omkring den stackars Juliana och bestormade henne med frågor. De ville ha förklaring öfver huru hennes uppgifter kunde stå i så rak strid med hvad som nu passerade. Att Roman icke var förtörnad på Nanny, synte3 tydligt. Att han ansåg henne ovärdig att beträda hans hus, kunde icke heller vara sant. Han visade henne ju en aktning, hvarmed han icke bevärdigade någon annan, och det såg snarare ut, som han ämnade göra henne sin kur, än som han hyste ovilja för henne. Tant Juliana hade det mindre behagligt och kom i en verkligt kinkig belägenhet, ur hvilken det blef henne svårt att reda sig. Nu observerade man äfven, att Erik var ganska öm mot sin hustru, ja vida ömmare än hon förtjenade, ty det var ändå en förskräcklig skandal den der i Marstrand, som prostinnan talat om.